Edwin Chota bodde djupt inne i Amazonas regnskog. Där kämpade han tillsammans med sitt folk, Ashéninka, mot illegal avverkning av skog. På grund av sin kamp fick Chota många fiender och efter att ha fått en rad dödshot riktade mot sig vädjade han till landets regering om hjälp. Men utan att få gehör.
Det var i september när Chota och tre andra miljöaktivister var på väg till grannlandet Brasilien för att träffa fler aktivister som de blev beskjutna bakifrån. Samtliga fyra aktivister dog i attacken.
Farligt att vara miljöaktivist
Nu när världens ledare träffas i Lima för att förhandla om ett nytt globalt klimatavtal får landet ta emot kritik för att inte skydda sina egna som kämpar mot den illegala avverkningen av skog och exploateringen av naturresurser.
Enligt en ny rapport från organisationen Global Witness är Peru det fjärde farligaste landet för miljöaktivister. Enligt rapporten har 57 aktivister dödats sedan 2002, mer än 60 procent av dem de senaste fyra åren. Endast i Brasilien, Honduras och Filippinerna är dödstalen högre.
– Morden på Edwin Chota och hans kollegor är en tragisk påminnelse om det pris som lokala aktivister i några av världens mest avlägsna områden får betala när de kämpar för att försvara sitt land – och en paradox i arbetet med klimatförhandlingarna, säger Patrick Alley, en av grundarna av Global Witness, i kommentar till rapporten.
Enligt rapporten har 900 personer i 35 länder dödats under åren 2002 till 2013 när de tagit strid för miljöfrågor. Endast tio av dödsfallen har gått till domstol.
– Medan Perus regering stoltserar med att de ska hålla i förhandlingar om hur man ska lösa klimatkrisen, misslyckas de med att skydda de som verkligen kämpar för miljön, säger Patrick Alley.
80 procent illegalt timmer
I en värld där den globala efterfrågan på naturresurser har blivit allt större har också den illegala avverkningen ökat för att ge plats åt gruvdrift och jordbruk. Världsbanken har nyligen uppskattat att så mycket som 80 procent av landets timmer som går på export är avverkat på illegal väg.
Avskogningen innebär också att landets koldioxidutsläpp ökar när den naturliga kolkällan blir allt mindre.
Perus regering har nyligen tecknat ett mångmiljardkontrakt med Norge för att minska nettoavskogningen till noll senast år 2021, men samtidigt har de utvidgat markrättigheterna för storskaliga jord- och skogsbruk, gruvdrift och infrastrukturprojekt.
I den västra delen av Amazonas, vid gränsen mot Ecuador, pågår också omfattande oljeborrning.
Skogen på agendan
FN:s klimatmöte i Lima pågår den 1 till 12 december, och en del av mötet handlar också om skogsbruk i det som kallas REDD+ (Reducing emissions from deforestation and forest degradation).
Tanken är att man genom att sätta en prislapp på de enorma mängder koldioxid skogen lagrar också skydda den mot avverkning. Förenklat handlar det om att skapa ett system där rika länder betalar fattiga länder för att inte hugga ner skog.