Foto: TT

Här är förslaget till klimatavtal i Paris

Uppdaterad
Publicerad

Det nya avtalet skrotar långsiktiga utsläppsmål, men tar in målet att sikta på 1,5 graders uppvärmning. Det är bara de rika länderna som ska betala ut pengar i klimatbistånd och den gamla uppdelningen rika länder och utvecklingsländer består.

I det nya avtalsutkastet höjs ambitionen för det övergripande målet om att begränsa jordens uppvärmning till två grader. Nu står det i texten att temperaturökningen ska hållas ”väl under” två grader och att man ska göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.

Det är ett mål som många utvecklingsländer, framför allt de små ö-nationerna, som hotas av stigande havsnivåer, har drivit hårt i förhandlingsprocessen.

– Vad vi ser i den här texten är att vi ser att de små har flyttat på de stora, säger Monica Araya vid miljöorgansiationen ERG till SVT Nyheter.

Utsläppsmålen skrotade

I den andra delen av det långsiktiga målet, hur man ska fasa ut fossila bränslen och begränsa utsläppen av växthusgaser, har man dock sänkt ambitionen. Varken årtal eller procentsatser finns kvar i avtalet.

– Det är en stor besvikelse att alla siffror vad gäller utsläppsminskningar är borta ur avtalet, säger Svante Axelsson.

Nu står det att länder ska börja minska sina utsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och nå ”växthusgasneutralitet” under andra halvan av seklet.

Här har man strukit alla skrivningar om ”nollutsläpp”, något som oljestaterna har drivit hårt i förhandlingarna. 

Frivilligt att betala

Den gamla uppdelningen av fattiga och rika länder ser ut att bestå. Och det är bara de rika länderna som ska bidra med pengar till låginkomstländer för klimatanpassning och för de ska kunna gör en grön omställning.

Minimumet är 100 miljarder dollar per år från 2020. Det nya utkastet säger att den summa sedan ska ökas på och kopplas till minskningen av växthusgaser.

I det nya förslaget blir det frivilligt att betala klimatbistånd. Tidigare skrivningar, om att tillväxtländer som har möjlighet att betala, har strukits.

– Det är väldigt viktigt att det är frivilliga bidrag. Det har varit en väldigt känslig och oerhört viktig fråga för många utveckllingsländer, säger Monica Araya.

Differentieringen

I det förra globala klimatavtalet, Kyotoavtalet från 1997, ställdes bara krav på de rika länderna att minska sina utsläpp av växthusgaser.

I Parisavtalet har det diskuterats om kraven på utsläppsminskningar ska omfatta betydligt fler länder, som till exempel växande ekonomier som Kina och Indien, men den gamla uppdelningen ser alltså ut att bli kvar.

De klimatplaner som länderna har lämnat in hamnar i en frivillig del av avtalet. Planerna ska följas upp och kontrolleras vart femte år med start år 2019.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#vårtklimat

Mer i ämnet