Den nya undersökningen från Novus visar att det generellt finns ett starkt stöd för ett svenskt EU-medlemskap. I den undersäkningen är 65 procent av väljarna för ett svenskt medlemskap medan endast 19 procent är emot.
Jämför man det svenska stödet för ett medlemskap i EU med övriga Europa ser man att det generellt finns ett högt stöd för EU, visar Eurobarometerns undersökning från 2018.
Missnöje i södra Europa
Men det finns ett antal länder i framförallt södra Europa där invånarna är tveksamma till ett medlemskap i unionen – något som dels kan bero på sakfrågor, men också det traditionella förhållningssättet till EU.
– Det handlar helt enkelt om huruvida medborgarna känner att de är en del av EU eller om de tycker att det är ett elitprojekt, säger Ludvig Norman, biträdande lektor på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.
I Storbritannien finns högst andel av de som sagt att medlemskapet är dåligt men även i Italien, Rumänien, Grekland, Österrike och Slovenien, visar Perlemeters undersökning, se grafik nedan.
– Historiskt sett har Italien inte haft en negativ inställning gentemot EU, men missnöjet verkar ha växt, säger Ludvig Norman.
”Regeringen blev upprörd”
Han tror att det kan bero på migrationsfrågan och på landets ekonomi.
– Efter att EU-kommissionen kritiserade Italiens senaste budget blev regeringen väldigt upprörd och nu har de en ganska spänd relation till, säger Norman.
Han menar att många samhällsproblem i Italien skylls på unionen.
– När bron i Genua kollapsade förra året hävdade man att det berodde på att Italien inte fått tillräckligt med bidrag från EU.
Kritiserades för korruption
Också i Rumänien är många negativt inställda till EU-medlemskapet.
– Det kan bero på att unionen kritiserat Rumänien för korruptionen i landet. Det kan också bero på att de känt sig diskriminerade av EU eftersom de inte får vara med i Schengensamarbetet, säger Ludvig Norman.
– Det kan också vara möjligt att den fattiga befolkningen inte ser eller tycker att vinsterna med ett medlemskap är tydliga, säger
Även i Grekland finns en relativt stor andel som är negativt inställda till ett EU-medlemskap. Något som Ludvig Norman beror på att grekerna drabbas hårt av den ekonomiska krisen.
– Europeiska valutafonden, EMF, och EU krävde långtgående reformer som av många i Grekland efter att deras ekonomi kollapsade och de reformerna uppfattades som skadliga. Det bidrog inte för att stödet för EU blev starkare, säger Norman.