Caroline Link trivs som lärling trots hårt jobb och låg status. Foto: SVT

Hårt jobb för tyska lärlingar

Uppdaterad
Publicerad
Långa dagar, hårt jobb, låg status och knappt något betalt – ändå är lärlingsutbildningarna mycket populära bland unga i Tyskland. För Caroline Link och miljoner andra är utbildningen biljetten in på arbetsmarknaden.

Det är stressigt i köket på slottshotellet Hugenpoet. Caroline skär gurka i rasande fart. Arbetsuppgifterna är många och hierarkin är tydlig.

– Vi står längst ner på skalan, säger Caroline och skrattar lite.

I Tyskland kan man bli lärling tidigast som15-åring, men många väntar tills efter gymnasiet. Vissa  till och med efter universitetet, som i Carolines fall. Den treåriga utbildningen är populär, över1,5 miljon tyskar går just nu som lärlingar för att bli allt ifrån kockar till banktjänstemän.

– Jag älskar det, jag tycker att det är jättekul att laga mat och att jobba med bra produkter, säger Caroline.

Lärlingstraditionen är flera hundra år gammal, och den fyller fortfarande sin funktion, för Tyskland har lägst ungdomsarbetslöshet i hela Europa. Mängder av utländska politiker reser till Tyskland för att se om de kan kopiera systemet. Många reser hem besvikna för det är lättare sagt än gjort.

Företagen betalar lärlingarnas löner

Lärlingarnas skicklighetsprov för varje yrke är standardiserade och ser likadana ut över hela landet. Alla löner är fastställda mellan facket och arbetsgivare. Men den största skillnaden är nog ändå att det är företagen i Tyskland som betalar lärlingarnas löner, helt utan bidrag från staten.

– Vi betalar dessa medarbetares löner, men efter ett år kan man använda dem på ett bra sätt. Så det är en win-win-situation säger hotellägaren Michael Lübbert.

Men det finns ett stort problem med att gå som lärling i Tyskland berättar Caroline. Man får knappt nåt betalt. Lönen varierar visserligen mellan yrkena, men Caroline tjänar så lite att hon tvingas låna av sina föräldrar, något studielån går inte att få i Tyskland och föräldrar är enligt lagen skyldiga att stötta barnen ekonomiskt under studietiden, även efter att de blivit myndiga.

– Efter första året fick jag ut 380 euro i månaden. Det borde inte vara så, vi jobbar så mycket att vi borde kunna försörja oss själva, säger Caroline Link.

Korrespondenterna tisdag 23 april kl 20.00 i SVT2. Du kan även se programmet här på SVT Play.

Kommentera programmet på facebook.com/svt korrespondenterna eller följ oss på twitter, #korrespondenterna

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer