Caroline Link trivs som lärling trots hårt jobb och låg status. Foto: SVT

Hårt jobb för tyska lärlingar

Uppdaterad
Publicerad

Långa dagar, hårt jobb, låg status och knappt något betalt – ändå är lärlingsutbildningarna mycket populära bland unga i Tyskland. För Caroline Link och miljoner andra är utbildningen biljetten in på arbetsmarknaden.

Det ärstressigt i köket på slottshotellet Hugenpoet. Caroline skär gurka i rasandefart. Arbetsuppgifterna är många och hierarkin är tydlig.

– Vi stårlängst ner på skalan, säger Caroline och skrattar lite.

ITyskland kan man bli lärling tidigast som15-åring, men många väntar tillsefter gymnasiet. Vissa  till och medefter universitetet, som i Carolines fall. Den treåriga utbildningen ärpopulär, över1,5 miljon tyskar går just nu som lärlingar för att bli alltifrån kockar till banktjänstemän.

– Jagälskar det, jag tycker att det är jättekul att laga mat och att jobba med braprodukter, säger Caroline.

Lärlingstraditionenär flera hundra år gammal, och den fyller fortfarande sin funktion, för Tysklandhar lägst ungdomsarbetslöshet i hela Europa. Mängder av utländska politikerreser till Tyskland för att se om de kan kopiera systemet. Många reser hembesvikna för det är lättare sagt än gjort.

Företagen betalar lärlingarnas löner

Lärlingarnas skicklighetsprov förvarje yrke är standardiserade och ser likadana ut över hela landet. Alla lönerär fastställda mellan facket och arbetsgivare. Men den största skillnaden ärnog ändå att det är företagen i Tyskland som betalar lärlingarnas löner, heltutan bidrag från staten.

– Vibetalar dessa medarbetares löner, men efter ett år kan man använda dem på ettbra sätt. Så det är en win-win-situation säger hotellägaren Michael Lübbert.

Men det finns ett stort problem med att gå som lärlingi Tyskland berättar Caroline. Man får knappt nåt betalt. Lönen varierarvisserligen mellan yrkena, men Caroline tjänar så lite att hon tvingas låna avsina föräldrar, något studielån går inte att få i Tyskland och föräldrar är enligtlagen skyldiga att stötta barnen ekonomiskt under studietiden, även efter attde blivit myndiga.

– Efterförsta året fick jag ut 380 euro i månaden. Det borde inte vara så, vi jobbarså mycket att vi borde kunna försörja oss själva, säger Caroline Link.

Korrespondenternatisdag 23 april kl 20.00 i SVT2. Du kan även se programmet här på SVT Play.

Kommenteraprogrammet på facebook.com/svt korrespondenterna eller följ oss på twitter,#korrespondenterna

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.