Klimataktivisten Greta Thunberg bredvid Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: TT

Historisk klimatlag i Bryssel

Uppdaterad
Publicerad

I skuggan av virusspridning och flyktingkris försöker EU-kommissionen skriva klimathistoria.

Onsdagens förslag till klimatlag ska leda till nollutsläpp om 30 år.

Fast kritikerna tvivlar redan på att det räcker.

Nästan exakt 100 dagar efter sitt tillträde den 1 december hoppas EU-kommissionen få upp klimatet på agendan igen den här veckan.

Huvudnummer är det förslag till klimatlag som nu godkänts av de 27 kommissionärerna vid sitt veckomöte i Bryssel – med svenska klimataktivisten Greta Thunberg som särskilt inbjuden gäst.

”Det här är absolut nödvändigt för klimatet och en fråga om ansvar mellan generationerna. Vi diskuterade med Greta Thunberg som påminde oss å framtida generationers vägnar att det är dags att agera nu”, skriver regionalstödskommissionären Elisa Ferreira på Twitter sedan beslutet fattats.

Thunberg ska senare under onsdagen även framträda i EU-parlamentets miljöutskott. Dessutom är hon inbjuden till EU-ländernas miljöministermöte på torsdagen.

Inte alla svar

Kommissionens klimatlag aviserades redan i december och ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050. Det har samtliga EU-länder utom Polen redan sagt ja till.

Målsättningen är satt för hela EU, snarare än för alla medlemsländer var för sig, för att ge de mest förorenande länderna mer tid på sig.

När kommissionen lade fram sina planer i december jämförde ordförande Ursula von der Leyen med löftet i början av 1960-talet från USA:s dåvarande president John F Kennedy om att inom tio år sätta en människa på månen.

– Vi har inte alla svar än. Det här är början på en resa. Men det här är EU:s människa på månen-tillfälle, sade von der Leyen i december.

Klart i höst?

Den nya klimatlagen ska nu behandlas i vanlig ordning av både EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Parlamentet har som plan att enas om sin linje i september, medan ministerrådet hoppas göra likadant i oktober. I så fall finns en viss möjlighet – om än liten – att få hela klimatlagen på plats i lagom tid till årets stora internationella klimatmöte, COP 26, som hålls i skotska Glasgow i november.

Samtidigt finns flera bitar som inte lär vara enkla att få igenom. Exempelvis vill EU-kommissionen ge sig själv större makt att trycka fram tuffare åtgärder.

”Medlemsstaterna och parlamentet kommer att hata det. Till och med de mest EU- och klimatvänliga länderna vill ha kontrollen över sin klimatpolitik”, konstaterar Quentin Genard från tankesmedjan E3G, enligt nyhetsbyrån AFP.

Spetsa till

Många kritiker tycker också att von der Leyens raketbygge går alldeles för långsamt. Sverige och elva andra medlemsländer har inför klimatlagspresentationen efterlyst förslag till senast i sommar om hur EU ska spetsa till sina klimatmålsättningar inför år 2030.

EU-kommissionen väntas dock vilja dröja till i höst – vilket inte gillas av många miljöorganisationer och miljöpolitiker.

”Att bli klimatneutral på lång sikt är viktigt. Men det är åtgärder i dag som är nödvändiga för att ge oss en chans att begränsa den farliga uppvärmningen. Lagen måste sätta stopp för skadliga motsägelser i EU-politiken, där utsläppsmål sitter sida vid sida med miljarder i stöd till gasledningar och ohållbara nivåer av djuruppfödning”, säger Ilse Lübbeke från Världsnaturfonden, WWF, i ett uttalande.

”Vi håller med de miljöorganisationer som är besvikna över för låga ambitioner. EU måste kunna bättre och sätta högre mål i god tid inför nästa stora klimatmöte. Utan ett tillräckligt ambitiöst mål nu – inte om 30 år – riskerar klimatlagen att bli som kejsarens nya kläder”, skriver svenske EU-parlamentsledamoten Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.