Den turkiska regeringen har länge betraktat de syriska kurdernas milis YPG som ett allvarlig säkerhetshot, som en gren av den kurdiska gerillan PKK:s väpnade kamp mot turkiska styrkor inne i Turkiet. Men det var först i lördags som Turkiets giftiga retorik förvandlades till en kraftfull militär invasion mot den kurdkontrollerade Afrin-enklaven i nordvästra Syrien.
Invasionen kom efter Pentagons besked att USA, tillsammans med kurdernas YPG, skulle sätta upp en truppstyrka på 30.000 soldater i norra Syrien. Uppgiften var att kontrollera gränsen mot Turkiet, förhindra IS-krigare att fly in i Turkiet men också att, enligt USA, utgöra en motvikt mot Irans starka militära närvaro i Syrien.
Agerade fotsoldater
Under USA-alliansens flygattacker mot IS fungerade ju YPG som USA:s fotsoldater på marken och IS tvingades också så smånigom bort från norra Syrien. Men Turkiet såg med stigande oro på samarbetet.
Med USA:s besked om den nya truppstrykan fick president Erdogan den förevändning han behövde för att gå in i Syrien och utmana kurderna om kontrollen över gränsområdet mellan de båda länderna.
Men Erdogan utmanar också betydligt starkare aktörer. Ryssland, som kontrollerar luftrummet i nordvästra Syrien, verkar just nu ha gett klartecken för turkarnas invasion i Afrin-enklaven. Men enligt president Erdogan ska operationen fortsätta 30 kilometer in i Syrien längs hela den mer än 600 kilometer norra gränsen mellan länderna. Och under operationen kommer den kurdisk YPG-milisen, säger Erdogan, att angripas.
Får hjälp av rebeller
Turkiet utmanar därmed USA:s allians med YPG. Även om inget talar för att Nato-landet USA 2 000 soldater i norra Syrien skulle gå i krig mot Nato-brodern Turkiets invasionstrupper, kommer ändå de av USA tränade och beväpnade kurdiska trupperna bli en tuff motståndare för Turkiet. Och det relativt stabila norra Syrien dras därmed på allvar in i det sju år långa kriget. Turkiet får också hjälp av 25.000 rebeller inne i Syrien, rebeller som som ju vill störta Syriens diktator Bashar al-Assad.
Därför kan Ryssland och Iran, utan vilka Assadregimen inte skulle överleva, känna sig tvingade att ingripa om Turkiets invasion riskerar att hota Assadregimens i dag allt starkare ställning. Den syriska regimen har ju också sagt att turkiskt flyg som kränker syriskt luftrum ska skjutas ner med det av Ryssland kraftigt upprustade luftförsvaret.
Oklart säkerhetshot
Erdogans invasion görs med en blick på det det kommande presidentvalet i Turkiet. Han förhoppning är att invasionen ska bli en röstvinnare i den turkiska opinionen. YPG förnekar något som helst militärt samarbete med PKK inne i Turkiet. Men även om ledningen för de båda kurdiska väpnade grupperna till stor del är samma personer, är det mera oklart om YPG:s kontroll över norra Syrien verkligen utgör ett säkerhetshot mot Turkiet.
Vad som däremot står klart är att Turkiets invasion i norra Syrien knappast underlättar de hittills resultatlösa försöken att få igång verkliga fredsförhandlingar mellan parterna. Men istället för en efterlängtad slutpunkt på ett sju år långt krig med hundratusentals döda och tolv miljoner flyktingar, verkar nu kriget gå in i en ny och oförutsägbar fas utan tydligt slut.