Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Hon ställer upp mitt i ett motlut

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Hillary Rodham Clinton ger sig nu ut på sitt livs största äventyr. Från och med nu dras hon med i en skoningslös kamp om makten. Det sker i ett känsligt läge med två politiska affärer som redan har minskat hennes popularitet.

Vi kan alltså säga att det från och med nu är det presidentvalskampanj i USA. Hennes budskap blir att bekämpa de ekonomiska orättvisorna i USA. Det handlar om att rädda de grupper som under lång tid har känt de ekonomiska klyftorna öka.

President Obama har hela tiden också talat om dem. Nu väntas Clinton ta upp hans fallna mantel och väntas göra detta till sitt främsta valtema.

Hillary Clinton har setts av många som den självskrivna demokratiska kandidaten. Många har bara väntat på att hon ska meddela sitt beslut.

Två affärer

Nu har hon gjort det. Det sker efter två politiska affärer. Uttolkare av de senaste opinionsmätningarna menar att de har skadat henne. Hon väljer alltså att ta upp kampen i ett motlut.

Därför är frågan vad det demokratiska partiet nu säger om hennes kandidatur: Är hon ett tillräckligt säkert kort? Men som läget är nu kan nog inte partiet klara sig utan henne.

En politisk affär handlar om att en stiftelse, som Hillary och Bill Clinton har inrättat, har fått stora summor från utländska donatorer – samtidigt som Hillary Clinton var utrikesminister. Pengar kom bland annat från Saudiarabien och Brunei, två diktaturer.

Det ses som etiskt betänkligt av hennes kritiker. Själv hävdar hon att allt skett enligt regelboken. Detta kan också handla om hur Hillary och Bill Clinton håvar in pengar. Hillary Clinton kasserar in minst 200.000 dollar för varje framträdande hon gör – och kritiker menar att hennes relationer till Wall Street är alltför intima. Det sägs att hon nu förbereder sig på att få in ofattbara 2,5 miljarder dollar i kampanjbidrag.

Försvunna mail

En annan politisk affär handlar om att Hillary Clinton som utrikesminister hela tiden använde ett privat e-mailkonto, inte sitt tjänstekonto, för sina kontakter.

Det har bland annat lett till att en del handlingar inte finns tillgängliga i officiella arkiv. Det lämnar fältet öppet för spekulationer och misstankar om vad som uteslutits.

”Inte hederlig”

De väljare som nu har vänt henne ryggen, har enligt intervjuarna bland annat sagt att de inte betraktar henne som hederlig.

Båda affärerna kan användas mot Hillary Clinton för att visa att hon är olämplig som president. Många bedömare menar att de två affärerna är typiska för de båda Clintons agerande tidigare: De överskrider vissa normer – och har alltid lyckats komma undan ansvaret. Hennes kampanjledning tycks nu hoppas att väljarna ska glömma dessa affärer och se framåt istället.

Hennes klara ledning över ett antal möjliga republikanska presidentkandidater har dock minskat ordentligt. I några fall ligger hon till och med under konkurrenten. Det är en klar skillnad till mätningar gjorda för någon månad sedan. En översikt över opinionsmätningarna finns här.

Skoningslös valrörelse

Partiets långvariga nomineringsprocedur – primärvalen – börjar formellt i januari 2016. Men för henne har kampen börjat nu.

Även om hon är stark inom sitt parti kan de två affärerna utnyttjas mot henne av republikanerna – och massmedia kommer att haka på. Washington Post berättar i en artikel hur republikanerna ligger i startgroparna för en massiv kampanj mot henne.

Det är nog ingen tvekan om att det kommer att bli en mycket hård och skoningslös valrörelse – som nu på olika sätt ska pågå i nästan 19 månader.

Bland de demokrater som möjligen också ställer upp i primärvalen mot Clinton nämns vicepresident Joe Biden, likaså förre Virginia-senatorn Jim Webb och förre guvernören i Maryland Martin O’Malley. Den vänsterinriktade Massachusetts-senatorn Elizabeth Warren nämns ibland också. Men frågan är vad de kan förmå mot Hillary Clinton.

Historiskt goda chanser

Problemet med alternativkandidater är att Clinton länge har ansetts helt oslagbar inom partiet. Hon var under sin tid som utrikesminister en av USA:s populäraste politiker.

Hillary Clinton anses av valmatematiker och kalenderbitare ha goda chanser att vinna ett presidentval.

Man pekar på att det sedan 1992 varit så att 18 viktiga delstater plus District of Columbia, där huvudstaden Washington ligger, har vunnits av demokraterna.

Det behövs inte mycket mer – kanske det viktiga Florida – för att Clinton skulle vinna, om historien nu upprepar sig. Det är dock ovanligt att samma partis kandidat vinner tre perioder i sträck.

Vinna kvinnor

Det är troligt att hon skulle få många kvinnliga röster – och fler kvinnor än män röstar i USA. Men det är inte troligt att hon samlar de rekordsiffror bland de viktiga svarta väljarna som Obama har gjort.

I gengäld skulle hon till exempel kunna vinna mycket bland äldre vita väljare och vita arbetarklassväljare. När hon slogs mot Obama i demokraternas primärval 2008 var detta några av de väljargrupper som stödde Clinton inom partiet.

Nu har det alltså den hårda kampen för Hillary Clinton börjat. Om hon vinner demokraternas nominering under våren 2016, håller hon alltså på med sin kampanj till den 8 november 2016. Då har hon precis fyllt 69 år.                                              

”Föddes inte som demokrat”

Visa

Hillary Rodham Clinton är född 1947 i Park Ridge, en förort till Chicago, Illinois. Hon har juristexamen från Yale Law School, där 1971 hon mötte Bill Clinton. De gifte sig 1975 och blev delstaten Arkansas guvernörspar 1979 till 1981 och från 1983 till 1992.

Hon var landets första dam 1993-2001 och därefter senator för delstaten New York 2001-2009. Nyligen blev hon mormor, då dottern Chelsea födde sin dotter Charlotte.

2008 förlorade hon demokraternas nominering av presidentkandidat till Barack Obama som 2009 utsåg henne till utrikesminister. Under sina fyra år på posten besökte hon 112 länder, mer än någon annan utrikesminister i USA.

Hon var i sin ungdom republikan men växlade till engagemang för demokraterna i slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet. (Fadern var republikan, modern demokrat.) Som mycket ung stödde hon i presidentvalet 1964 den extremt högerinriktade republikanen Barry Goldwater. Hon har själv sagt:

– Jag föddes inte som demokrat.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

USA:s nye president

Mer i ämnet