Ett fraktfartyg lastas i Rizhao i östra Kina. Foto: Wang Kai – AP/TT

Analys: ”I krig och handel är allting tillåtet?”

Publicerad
Analys ·

Länder som handlar med varandra krigar inte, lyder en gammal frihandelsparoll. Det må äga sin sanning, men nog kan partners i handel bråka nog så livligt som i andra relationer.

Ulrika Bergsten

Europakorrespondent

I spåren av allt hackigare handelsrelationer med stora delar av omvärlden — USA är det mest omskrivna exemplet — har Kina satsat mer på närregionen. Under det senaste året har handeln med de asiatiska grannländerna i det så kallade ASEAN-området ökat med sex procent. ASEAN har därmed gått om EU som landets största handelspartner. och den regionala handeln väntas växa än mer.

Efter åtta års förhandlande skrev nyligen Kina och 15 andra länder i Asien och Oceanien under världens största frihandelsavtal hittills, RCEP, som omfattande 30 procent av all handel globalt. Avtalet gäller bland annat förenklade handelsregler och borttagande av tullar.

ASEAN-länderna har geografisk närhet till Kina, flera av dem är grannländer som Vietnam, Myanmar och Laos. I takt med moderniserade tullpassager och nya och bättre förbindelser längs det kinesiska infrastrukturprojektet ”Den nya sidenvägen” kommer handeln med Kina sannolikt fortsätta växa för dessa länder, troligen också på villkor dikterade av den starkare partnern Kina.

Kina dominant partner

Men möjligen finns skäl till försiktighet gällande beroende av supermaktens välvilja och goda humör. Australien är ett gott exempel på hur en alltför nära relation med Kina snabbt kan bli både kvävande och destruktiv.

Kina och Australien skrev under ett bilateralt frihandelsavtal år 2015, efter många års ökande handelsutbyte. I början var förtjusningen ömsesidig och uppenbar. Kinas växande och köpstarka medelklass turistade gärna i Australien och deras ungdomar kom för att studera. Relationen började dock knaka redan året därpå, när Australien framförde kritiska synpunkter på Kinas territoriella anspråk i Sydkinesiska havet. 2017 antogs en säkerhetslag i Australien för att skydda det politiska livet, sedan parlamentsledamöter befunnits odla tvivelaktiga relationer med kinesiska affärsmän.

2018 utestängde så Australien den kinesiska telekomjätten Huawei från uppbyggnaden av 5G-mobilnätet, med hänvisning till landets säkerhet. I år har dessutom Australien ställt sig bakom kravet på en oberoende utredning av covid-19-utbrottet i Wuhan på ett sätt som irriterat Kina. De har svarat med en rad kraftiga handelstullar på exportvaror från Australien såsom jordbruksprodukter, timmer, bomull, koppar och kol. Ett dråpslag för ett land som har hela 40 procent av sin export till Kina.

Kravlös relation

Nu ställer inte ASEAN-länderna några politiska krav på Kina i fråga om mänskliga rättigheter eller demokrati, och kan på sikt visa sig vara en enklare partner för landet än ett ambivalent EU, ett misstänksamt och restriktivt USA eller det motsträviga Australien.

Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel, skrev militärteoretikern von Clausewits redan för flera hundra år sedan. Är handel blott krig med andra medel? Kanske väl tillspetsat, men nog upptäcker länder som handlar intensivt med varandra att de också har en uppsättning vapen att rikta mot varandra.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.