Sverige sa ja till förslaget av två anledningar. För det första har förslaget ändrats och för det andra återstår fortfarande tuffa förhandlingar innan det blir lag – och ett ja kan då ge större möjligheter att påverka processen, bedömer arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

– Det viktiga för mig är att vi är med hela vägen in i kaklet i de här förhandlingarna. Vi ser ju att Europaparlamentet har gått i en felaktig riktning som skulle kunna hota den svenska lönebildningsmodellen. Men nu har vi ett bud från rådet där vi har kämpat superhårt och nått stora framgångar, säger hon till SVT efter mötet.

Förslaget, som flera EU-ministrar ställt sig bakom, innehåller ett undantag för länder som Sverige, där lönebildningen sköts av arbetsmarknadens parter, utan inblandning från politiker.

Innan förslaget blir lag ska det förhandlas med Europaparlamentet, som dock inte vill ge några undantag.

Danskt nej

Även i Danmark finns stor oro över förslaget, av samma skäl som i Sverige. Men den danska regeringen valde att göra tvärtemot Sverige och röstade nej till förslaget på måndagen.

– Danmark tycker det är viktigt att markera ett nej, och vi ser vikten av att inte släppa taget om de här förhandlingarna. Vi vill ligga väldigt nära det franska ordförandeskapet, som kommer in här i januari, och se till att alla framgångar som vi nått i förhandlingarna bevaras hela linan ut, säger Nordmark.

Efter årsskiftet har Frankrike huvudansvaret för att driva förhandlingarna vidare. 

Janez Cigler Kralj, som är arbetsmarknadsminister i höstens ordförandeland Slovenien, välkomnade dagens överenskommelse:

– För att göra ett bra jobb krävs en bra lön. Det här direktivet innehåller effektiva regler för transparenta och stabila definieringar av minimilöner, samtidigt som medlemsstaternas och de sociala parternas ställning respekteras, sa han under en pressträff efter ministermötet.