Foto: TT Arkiv

Indien: Ny lag ska stoppa ”babyfabrikerna”

Publicerad

I Indien har regeringen lagt fram ett omtalat lagförslag som ska förbjuda kommersiellt surrogatmödraskap. Om parlamentet stödjer förslaget kommer varken indiska medborgare eller utlänningar längre kunna betala fattiga kvinnor för att föda fram deras barn.

Surrogatmödraskap har blivit något av en storindustri i Indien. Billig teknik, välutbildad personal och gott om fattiga kvinnor som är beredda att mot ersättning bära andra människors barn är faktorer bakom en verksamhet som omsätter närmare 9 miljarder kronor om året. Många av kunderna är barnlösa par från länder som inte tillåter surrogatmödraskap, som till exempel Sverige.

Etisk övertygelse

Men nu vill lndiens konservativa regering stoppa det kommersiella surrogatmödraskapet, en verksamhet som bedrivs på medicinska kliniker och som varit laglig sedan 2001.

– Vi erkänner inte samboförhållanden eller homosexuella relationer, det går emot vår etiska övertygelse, sade utrikesminister Sushma Swaraj vid en presskonferens enligt Hindustan Times.

Konsekvensen om lagförslaget går igenom blir att de enda som i framtiden kommer kunna ta hjälp av en surrogatmamma är indiska par som varit gifta i minst fem år och som själva är medicinskt oförmögna att få barn. Lagen stipulerar också att hustrun i det aktuella paret måste vara mellan 23 och 50 år gammal, maken mellan 26 och 55.

Villkor: Nära släkting

Lagförslaget innehåller också stränga krav på surrogatmamman: Först och främst måste hon vara en nära släkting som hjälper sina anhöriga helt utan ersättning. Enligt utrikesminister Swaraj en ”syster, svägerska eller svärdotter”. Dessutom får hon bara agera surrogatmamma en gång i livet samt ha en make, ogifta kvinnor ska inte kunna bli aktuella.

Utrikesministern uppger att syftet med den tvingande lagstiftningen att helt sätta stopp för de kommersiella ”babyfabriker” som enligt regeringen utnyttjar fattiga kvinnor och lockar dem att hyra ut sina kroppar.

Trots att den är laglig så har svarta pengar och oklara regler varit ett problem inom surrogatmödraindustrin i Indien. Och enligt Hindustan Times finns skrämmande exempel på par som bara tagit med sig den ene av tvillingarna som den indiska kvinnan fött fram eller som lämnat sitt barn hos surrogatmamman när det visat sig vara funktionshindrat.

Kändistrend

Regeringen har även lyssnat på det kritikstorm som blåste upp när en högt profilerad indisk skådespelare lät sitt tredje barn bäras och födas fram av en surrogatmamma.

– Att ta hjälp på kliniker har blivit en kultur bland kändisar. För dem är det en modetrend, inte en nödvändighet, sade utrikesminister Sushma Swaraj.

Lagförslaget har även fått hård kritik från aktivister som menar att det kommer att resultera i en illegal marknad där fattiga kvinnor riskerar att fara ännu mer illa än i dag. Andra anser att det diskriminerar singlar, homosexuella par och sambopar som inte är gifta.

Barnlösa drabbas

Att experterna inom ”babyindustrin” protesterar är mer väntat.

– Blir lagen verklighet innebär den dödsstöten för hela branschen, men svårast drabbas alla de barnlösa paren, säger doktor Nayna Patil, chef på en av de äldsta surrogatklinikerna i provinsen Gujarat, till Hindustan Times.

Fakta surrogatmödraskap

  • Surrogatmödraskap, eller värdmödraskap, innebär att för andras räkning genomgå en graviditet och förlossning.
  • Barnet kommer från ett inplanterat befruktat ägg som antingen kommer från ”uppdragsgivarna” eller från andra donatorer.
  • Europaparlamentets resolution från 2011 slår fast att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnors kroppar och reproduktiva organ.
  • Värdmödraskap är förbjudet i de flesta europeiska länder, även om det sker av altruistiska skäl utan betalning.
  • I indien bedrivs verksamheten på specialiserade kliniker som ofta vänder sig till barnlösa utländska par som till en relativt låg kostnad kan förverkliga drömmen om att bli föräldrar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.