Foto: TT

Ingen uppgörelse om utsläppsrätter i EU

Det blev ingen uppgörelse om framtidens handel med utsläppsrätter i Bryssel.
– För medlemstaterna var det viktigare att kunna satsa på el producerad från kolkraftverk än det faktiskt var att få fram klimatsmarta lösningar, säger EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C).

EU-länderna och EU-parlamentet är fortsatt oense efter tuffa förhandlingar i mer än ett halvår.

Förhoppningen var länge att torsdagens så kallade trilogförhandling i Bryssel skulle bli den sista. Men förhandlarna från EU-kommissionen, medlemsländerna och parlamentet kunde inte komma i mål den här gången heller, trots nattmangling.

– Ett tag trodde vi nog att vi skulle bli klara i dag, säger Federley som tillhör parlamentets huvudförhandlare.

– Men sedan visade det sig att rådet insisterade på att ha för höga tillåtna utsläppsnivåer på saker där man har använt medel från utsläppsrättshandeln och investerat i energianläggningar. Det vill säga, de vill möjliggöra att man kan fortsätta att bygga ut kolelproduktionen i Europa. Detta kan vi inte acceptera.

Han säger att den linjen går emot grundidén med det nuvarande systemet, förkortat EU ETS.

– EU ETS ska driva fram lågkoldioxidintensiva energilösningar och industrilösningar. Då kan vi inte se till att de här pengarna kan användas till att bygga nya kolkraftverk, säger Fredrick Federley.

Fakta: EU:s handel med utsläppsrätter

Visa

Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.

Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som tänkt.

Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås att antalet utsläppsrätter minskas med drygt 2 procent varje år från 2020, samt att utsläppsrätter överförs till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.

Parlamentet och medlemsländerna enades på varsitt håll om sin syn på saken i våras och har sedan dess förhandlat om en kompromiss.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer