Iran stoppar avrättning av demonstranter

Uppdaterad
Publicerad

Iran har stoppat avrättningen av tre personer som dömts till döden för inblandning i de omfattande protesterna i november, enligt en av de dömdas advokater.

– Vi lämnade in en ansökan till högsta domstolen, som godtogs. Nu hoppas vi att domen rivs upp, säger advokaten Babak Paknia.

I en unik och massiv onlinekampanj uppmärksammades avrättningsdomen mot Amirhossein Moradi, Mohammad Rajabi and Saeed Tamjidi. Miljontals protesterade genom hashtagen ”avrätta inte”.

Nu skriver en av advokaterna på Twitter att deras begäran för en ny rättegång har godkänts av högsta domstolen i Iran.

– Nu hoppas vi att domen rivs upp, säger advokaten Babak Paknia till nyhetsbyrån AFP.

Expert: Protesterna har spelat roll

Dödsdomarna mot trion fastställdes av domstolen för några dagar sedan och möttes av massiva protester.

Kampanjen har tveklöst spelat roll för hur fallet behandlats, skriver Irankännaren Rouzbeh Parsi vid Utrikespolitiska institutet i en kommentar till SVT Nyheter.

”De som protesterat mot domen är i huvudsak vanliga människor, men också berömda artister, akademiker, journalister och politiker”, skriver Parsi.

Han påpekar också att en av domarna i högsta domstolen motsatte sig dödsdomarna. Försvarsadvokaterna hoppas att en ny prövning ska medföra att dödsdomarna hävs.

Dömdes efter fjolårets demonstrationer

Samtliga tre är i tjugoårsåldern och dömdes till döden för att ha medverkat i fjolårets novemberprotester i Iran som inleddes till följd av höjda bensinpriser. De anklagas bland annat för vandalisering och mordbrand, rapporterar BBC.

Tusentals greps och över 200 personer dödades, enligt en uppskattning från landets inrikesdepartement. Amnesty International bedömer att det snarare rör sig om 300 personer.

Följt efter Kina är Iran det land i världen som avrättar flest människor, enligt Amnesty international.

Minst 251 personer avrättades i landet under 2019.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.