Från och med torsdag kan de palestinska områdena för första gången officiellt kalla sig stat. Då röstar generalförsamlingen om att ge den palestinska myndigheten status som ”icke-medlemsstat” – alltså med betoningen på stat. (En annan term är ”förhöjd observatörstatus”.)
Hittills är det bara Vatikanen – påvens stat – som har sådan status i FN. Den palestinska myndigheten har i dag observatörsstatus i FN. Den nya statusen ger också palestinierna möjlighet att ansluta sig till den internationella krigsförbrytartribunalen.
Ingen ”riktig stat”
Det väntade beslutet är en prestigeframgång för den palestinske presidenten Mahmoud Abbas. Men det är inte liktydigt med att de palestinska områdena är en ”riktig stat”. (Man får yttra sig i FN men inte rösta till exempel.)
Det är endast FN:s säkerhetsråd – som består av femton medlemmar, varav Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA är självskrivna – som kan besluta om att ge palestinierna den åtrådda ställningen som ”riktig stat” i FN.
Vidtagit åtgärder
Och USA har redan förklarat att om denna fråga kommer upp i säkerhetsrådet kommer man att utnyttja sin vetorätt och stoppa frågan.
Enligt Israel-tidningen Yehdioth Ahronoth har Israel redan vidtagit åtgärder för att hindra att andra stater i kontakter med israeliska ambassader använder uttryck som ”den palestinska staten” eller ”staten Palestina”.
Skickas tillbaka
Endast uttrycket ”den palestinska myndigheten” godkänns. Brev från främmande regeringar och andra avsändare, som talar om en stat, ska skickas tillbaka med begäran att uttrycket ändras, innan Israel är berett att ta emot breven.
Det är den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas som tagit initiativet till detta försök att gradera upp de palestinska områdenas status.
Förhandlingar först
De allra flesta bedömare menar att frågan kan stödjas av upp till 150 av FN:s 193 medlemsstater. Bland dem som röstar nej finns Israel och USA.
In i det sista har Israel och USA på olika sätt försökt motarbeta förslaget. USA anser att en palestinsk stat ska utropas först när Israel och palestinierna har förhandlat om detta.
Förhandlingarna mellan Israel och palestinierna har legat nere sedan 2010 då palestinierna beslöt avbryta samtalen. Orsaken var att Israel fortsatte sin utbyggnad av så kallade bosättningar på den ockuperade Västbanken.
Villkorslösa fredssamtal
Bosättningar på ockuperad mark är olagliga enligt internationell rätt.
Beslut i FN:s säkerhetsråd kan tolkas som att Israel skulle tvingas lämna ifrån sig dessa bosättningar. Även president Obama har kritiserat Israels fortsatta bosättningspolitik.
Mahmoud Abbas har sagt att om denna omröstning blir positiv för palestinierna, är han beredd att villkorslöst återuppta fredssamtal med Israel.
”Ockuperad stat”
Israel menar däremot att ett sådant beslut skulle försvåra eller omöjliggöra fortsatta fredsförhandlingar.
Statusuppgraderingen betyder också, enligt vad Abbas sagt, att de palestinska områdena uppgraderas från ”omstritt område” till ”ockuperad stat”.
Splittrat i två delar
På Västbanken styr Mahmoud Abbas Fatah medan den andra delen av de palestinska områdena – Gaza – styrs av Hamas, som USA och EU förklarat som terrorister.
Det palestinska området är alltså splittrat i två delar, även om Hamas stödjer Abbas initiativ.
Omröstningen sker den 29 november av symboliska skäl. Den 29 november 1947 röstade FN för att låta det tidigare förvaltarskapsområdet Palestina – som förvaltades av britterna – delas upp i två stater, en judisk och en palestinsk.
Omtvistad betydelse
Den 29 november 1977 instiftade FN:s generalförsamling ”Internationella dagen för solidaritet med det palestinska folket”.
Frågan om vad den nya statusen innebär är omtvistad. Men FN skulle i alla fall för första gången kalla de palestinska områdena för en stat. Det blir säkerligen orsak till glädjefirande bland palestinierna.
Säga upp Oslo-avtalet?
Fortfarande saknar dock den palestinska myndigheten alla de rättigheter som en stat har. Den är fortfarande i hög grad beroende av den israeliska ockupationsmakten.
Den israeliska regeringen är fortfarande – uppger till exempel Yehdioth Akhronoth – splittrad i frågan vad man ska göra om FN godkänner Abbas förslag.
En del anser att man ska slå till hårt och säga upp Oslo-avtalet från 1993, alltså det grundläggande fredsavtalet mellan israeler och palestinier – samt att arbeta på att störta Abbas.
Frysa tillgångar
”Duvorna” i regeringen – i motsats till ”hökarna” – menar att man i hög grad ska strunta i beslutet.
Dock vill de frysa palestinska ekonomiska tillgångar hos Israel. Det handlar om avgifter som Israel tar upp för den palestinska myndighetens räkning när varor passerar den israelisk-palestinska gränsen. Även USA hotar med att dra in bistånd till palestinierna.