– Brexit tycks ha fått mer främlingsfientliga tongångar att komma upp till ytan, säger Melissa Walker som tänker flytta från Storbritannien efter Brexit. Foto: SVT/TT

”Jag ser ingen framtid i Storbritannien”

Uppdaterad
Publicerad

En fjärdedel av alla britter har funderat på lämna Storbritannien efter Brexit, folkomröstningsbeslutet att landet ska lämna EU. Funderingarna är vanligast bland unga i åldrarna 18-34 år. Det visar en färsk undersökning som BBC Radio låtit göra.

Antalet britter som söker medlemsskap i EU-länder har ökat sen Brexit, Tyskland och Sverige hör till de populäraste länderna. Enligt Migrationsverket har antalet ansökningar om svenskt medborgarskap 2016 hittills fördubblats sen 2015. Också Italien, Bulgarien och Polen får ansökningar.

– Jag är europé och ser ingen framtid i Storbritannien, det berättar 28-åriga Melissa Walker, hon har nyss doktorerat inom biomedicin och ska nu söka tyskt medborgarskap.

Brittisk EU-omröstning

Brexit blev en chock

Människans DNA är det som fascinerar Melissa Walker mest, i förra veckan blev hon klar med sin doktorsavhandling.

– Det är ett privilegium att vara vetenskapskvinna, att forska på det ingen tittat på tidigare, att min lilla pusselbit kanske kommer att öka vår kunskap om världen.

Efter många års studier i Storbritannien, Mexiko och USA hade hon precis fått sitt första jobb som biomedicinsk forskare på universitetet i brittiska Leicester och flyttat ihop med sin franska pojkvän Valentine när britterna beslöt lämna EU. För Melissa blev valresultatet en chock. Hon ser ingen framtid i Storbritannien längre.

– Akademisk forskning är väldigt internationell till sin natur, det sker ett omfattande samarbete i Europa också mellan universitet och forskningen finansieras i sameuropeiska projekt, delvis med EU-pengar.

SVT: Vad tror du att konsekvenserna kommer att bli?

– Jag tror att det blir svårare att söka pengar, att forskare kommer att fly Storbritannien. Jag hör redan många prata om det. Jag tror att vi inte kommer att bjudas in att delta i internationella projekt i samma grad. Att brittisk forskning tappar i prestige.

Men hennes beslut att lämna Storbritannien handlar också om en protest vilka värderingar hon tycker råder nu.

– Brexit tycks ha fått mer främlingsfientliga tongångar att komma upp till ytan. Jag vill helt enkelt inte förknippas med ett land som har så omodern syn på till exempel invandring

Pågår en generationskonflikt

Debatten om Brexit är fortfarande intensiv, det faktum att en majoritet av unga röstade för vara kvar i EU medan äldre röstade för att lämna har skapat en generationskonflikt.

Många EU-länders ambassader i London rapporterar en ökning av antalet förfrågningar och ansökningar om medborgarskap. För Tyskland räkning hankade det om en tiodubbling, visserligen från låga nivåer. Och Till Sverige har hittills i år över 1000 britter sökt medborgarskap i Sverige, en fördubbling från 2015. Antalet ansökningar väntas öka när skilsmässan mellan Storbritannien och EU blir verklighet om några år.

De senaste mätningarna visar att en majoritet av de tillfrågade, 46 procent stödjer beslutet att lämna medan 42 procent inte vill lämna EU. Tvärtom vad som påstås i debatten är det alltså inte så att britterna har ångrat sitt beslut.

Konflikter bland befolkningen

Melissa Walker berättar att det ständigt uppstår spontana debatter om Brexit. Hela landet söker en väg framåt, där Brexitförespråkarna pekar på att det finns en stor värld bortom EU som man nu kan fördjupa samarbetet med. Medan de som vill stanna anser att EU orättfärdigt fick skulden för brister i det brittiska samhället, som egentligen är regeringen och de folkvaldas fel. På väg till puben hamnar hon i debatt med Alan, en krigsveteran som röstade för att lämna EU.

– Europeer kommer hit och jobbar för halva lönen. Varför är så många britter arbetslösa? Varför har inte jag något hem, frågar han.

– Vi är en ö, lås gränserna och hålla alla ute.

Melissa invänder;

– Nu förenklar du, mycket av det du pratar om handlar ju om sådant som vi britter bestämmer över, inte EU.

”För en human flyktingpolitik”

På plats på puben suckar hon djupt.

– Nu kanske jag lät för överlägsen? Han gav röst åt den tysta majoriteten, han förkroppsligade verkligen hur Brexit-förespråkarna känner.

Hon har bestämt sig. Om en månad sker hennes intervju med tyska ambassaden.

– Min pappa är född i Tyskland så jag har tur, det borde vara ganska enkelt för mig att få tyskt pass. Om två år flyttar jag dit.

Om två år är också den tidpunkt då Storbritannien kan komma att lämna EU.

SVT: Vad ser du för fördelar att bli tysk?

– Jag förblir en del av Europa, jag får större valfrihet, flexibilitet. Sedan tycker jag att Tyskland är en modern stormakt, miljömedvetet och det leds av en kvinna som står för en human flyktingpolitik.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Brittisk EU-omröstning

Mer i ämnet