• Viktigt meddelande:

    VMA i centrala Örkelljunga, Skåne län Det brinner i en restaurang på Bäckgatan i centrala Örkelljunga • Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation • För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kristianstad.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT:s Erika Bjerström besöker staden Welch i West Virginia, USA, som en gång var full av framtidsanda. Tills gruvorna slog igen. Foto: SVT

Krönika: ”Jag tror den amerikanska drömmen har dött”

Uppdaterad
Publicerad
KRÖNIKA ·

Jag kan inte sluta tänka på Jordan. Han är en av många arbetslösa kolgruvearbetare här i West Virginia. Han har vänliga bruna ögon, är artig och pratar om arbetsmoral och plikt. Han är bara 30 år. Och han är så körd.  

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Det låter kanske hårt. Men han kommer inte att kunna få ett liv i närheten av sin pappas eller farfars, som jobbade i gruvan med bra lön.  

Slaget kom i april förra året. 

– Jag körde till jobbet som vanligt, 54 minuter från dörr till dörr. Väl framme sa chefen att jag var sparkad. Gruvan ska läggas ner. Bara så där, efter 13 års jobb. 

Sedan dess har han varit arbetslös. Han är en oentusiastisk Trumpanhängare och bor i en delstat där det är ont om jobb. Han och frun har två små barn. Jordan har inte läst på högskola, och nu har han inte råd att studera. Huset ska betalas och barnen försörjas. Det lokala yrkesgymnasiet erbjöd kortkurser och nu har han precis utbildat sig till långtradarchaufför. Men det gör honom förtvivlad.  

– Schemat, vet du hur det ser ut? Tio dagar borta, två dagar hemma, tio dagar borta igen.

Längtar tillbaka

Jag försöker med att det kanske ändå är bra att han inte fortsatte inom kolindustrin. Många har stelopererade nackar, händer med avbrutna fingrar, skärsår och skador. Det är ett farligt och slitsamt jobb. Men Jordan längtar tillbaka.   

– Gruvjobbare är otroligt intelligenta människor. Om du visste hur mycket de kan, hur många olika situationer vi lär oss att lösa. 

Det är en kultur av manlig gemenskap som gått i arv i generationer. Det är hela hans identitet. Hans farfar är den stora förebilden, som förberedde Jordan för ett liv i gruvan sen han knappt kunde gå.   

– Du skulle höra när han svär, säger Jordan förtjust. 

Jag brukade hitta på bus när jag var liten bara för att höra honom svära, det är helt fantastiska svordomar”.

”Måste försörja min familj”

Tyvärr får vi aldrig se hans farfar, som inte vill träffa främlingar. Men Jordan visar oss farfars gamla gruvhjälm som han håller i ett ömt grepp. ”Be careful Buddy” står det med stora bokstäver.  

Nu slits Jordan bort från både familj och arbetskamrater för ett ensamt liv som långtradarchaufför.  

– Försök att gå vidare Jordan. Du är så smart. Du har mycket att ge. Du skulle kunna bli en underbar lärare, säger jag lite taffligt.

Han tittar på mig och svarar:

– Det här jobbet är inte mitt karriärsval. Men jag måste lösa min situation. Jag måste försörja min familj. Men jag ska se till att mina barn får bättre liv, med jobb där de kan använda sin hjärna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.