Det österrikiska presidentvalet är en strid på kniven och avgjordes av poströsterna. Räkningen har dragit ut på tiden på grund av misstag som begåtts i en av de mindre valkretsarna. Men vid 16:30, efter att rösterna från Innsbruck räknats, hade Alexander Van der Bellen ett till synes ointagligt försprång på drygt 20.000 röster över Hofer.
Valresultatet bekräftat
Alexander Van der Bellen vann enligt inrikesministeriet med 50,3 procent av rösterna, mot 49,7 för Norbert Hofer, skriver Reuters.
Motståndarkandidaten Norbert Hofer kommenterar valresultatet på Facebook.
”Naturligtvis känner jag mig ledsen i dag, samtidigt som han tackar sina anhängare för ”storartat stöd”.
”Men snälla, bli inte nedslagna. Insatsen i den här valkampanjen är inte bortkastad, utan en investering för framtiden”, fortsätter han.
När resultatet av söndagens röster redovisades av inrikesdepartementet var rollerna omvända. Frihetspartiets (FPÖ) Norbert Hofer hade då ett övertag på 144.066 röster mot Van der Bellen. Men de 700.000 poströsterna verkar ha vänt på kuttingen och avgjort valet.
– 72-årige Van der Bellen lyckades mobilisera mycket starkt på slutet. Han stöds av många unga och har dessutom lyfts fram av många profilerade österrikare som normalt inte stödjer hans politik men som ändå inte vill se populisten Hofer på presidentposten, säger SVT:s utrikeschef Ingrid Thörnqvist som följt presidentvalet.
Van der Bellen, som tidigare varit partiledare för de Gröna, har lanserat sig själv som en oberoende kandidat med intriktning på samförstånd och att överbrygga den tilltagande splittringen i Österrike.
Ovanligt uppmärksammat
Österrikes presidentval brukar sällan väcka någon större uppmärksamhet utanför landets gränser. Även om konstitutionen ger presidenten stora befogenheter har de av tradition sällan använts för att utöva makt.
Men i år har ledare runtom i Europa engagerat sig, eftersom det är första gången en politiker långt ut på högerkanten kan bli vald till statschef i ett EU-land. Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, hör till dem som manat väljarna att rösta emot Hofer.
Missnöje med EU
Trots att de inte lyckades nå presidentämbetet så får valet ses som en framgång för FPÖ och Hofer, som likt många andra högerpopulistiska politiker har FPÖ-kandidaten ridit på en våg av missnöje med främst migrationspolitiken och EU. Samtidigt har han haft en mjuk framtoning, vilket kan ha bidragit till att han har kunnat nå ut bredare, enligt experter TT har talat med.