USA:s vicepresident Joe Biden ryter återigen till mot Ryssland. Foto: TT

Joe Bidens skarpa varning till Putin

Publicerad

Det var ödesmättade löften som USA:s vicepresident Joe Biden gav när han på onsdagen träffade baltiska ledare, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

För vad han hotade med är en militär konflikt med Ryssland – om Ryssland skulle försöka gå till attack mot de baltiska staterna. Hans mål var att lugna europeiska stater som skrämts av Rysslands agerande i Ukraina.

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har oftast skötts med EU som en av huvudaktörerna.

Men på den västliga sidan finns också militärförbundet Nato och det är dess stadga som Joe Biden citerade. Det är en mycket stark markering som Biden gör mot Ryssland.

Laddat avsnitt

Det handlar om Natostadgans mest laddade avsnitt – artikel fem. Det är den som säger att ett angrepp mot en Nato-medlem ska anses som ett angrepp mot hela Nato. Alltså: Om ett land angrips går hela Nato i krig mot angriparen.

Det är krigets skugga som nu visar sig på ett annat ställe än i Ukraina.

Två stater i Sveriges närhet som har anledning att oroa sig är Estland och Lettland.

Oroas av Putindoktrinen

Biden träffade den estniske presidenten igår och idag träffade han de litauiska och lettiska presidenterna.

De baltiska staterna oroas av ”Putindoktrinen” som innebär att Ryssland anser sig ha rätt att ingripa när ryska minoriteter på något sätt hotas i andra länder.

Det var orsaken till ingripandet på Krim: En av orsakerna enligt Ryssland var att ukrainska högerextremister hotade den ryska majoriteten på halvön, även om några sådana oegentligheter veterligen inte har registrerats.

Problematiskt

Estland och Lettland har en stor andel ryska medborgare. Litauen har bara fem procent ryssar men i Estland är andelen cirka 26 procent och i Lettland 30. Dessutom saknar en del av de rysktalande medborgarskap. Förhållandet till ryssarna har ibland varit problematiskt.

Som till exempel 2007 i Estland då man flyttade ett sovjetiskt monument som firade Sovjets seger över nazismen från central plats till en mera undanskymd plats. Det orsakade kravaller och cyberattacker mot estniska myndigheter.

Eller när lettiska före detta medlemmar i nazistiska Waffen-SS så sent som för någon dag sedan höll sin årliga minnesparad, som deltagarna ser som en högtidlighållande av kampen för ett fritt Lettland, mot kommunismen. Dessa parader har länge fördömts skarpt av Ryssland. 

Försök att lugna

Det finns alltså förhållanden mellan ryssar och ester och letter som skulle kunna förvandlas till konfliktanledningar i ett spänt läge.

Bidens uttalande är ett sätt att försöka lugna de stater som på olika sätt var sovjetiska lydstater men som nu gått med i EU och Nato. Han gör det på starkast möjliga sätt – genom att hänvisa till artikel fem i Nato-fördraget.

Att förlusten av Sovjets gamla imperium sitter djupt framgick av president Vladimir Putins tal på tisdagen. Han talade då om det sönderfallande Sovjets svaghet och hur man fått lämna ifrån sig områden där det bodde ryssar.

Vändpunkt

Man kan säga att han beskrev införlivandet av Krim som en vändpunkt. För första gången fick Ryssland nu tillbaka områden som man nesligen tvingats lämna ifrån sig när Sovjetunionen föll samman 1991.

I länder som Estland, Lettland och Litauen är rädslan stor att Putindoktrinen skulle kunna användas också mot dem. Och de tillhör därför dem som vill att väst så tydligt som möjligt ska markera mot Ryssland.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet