En amerikansk besättningsman ombord på attackubåten USS Hartford som intagit ytläge genom isen Arktis i mars 2018. Foto: USA:s marin/Michael LeeVisa alla (9)
Visa alla (9)

Militär upprustning i Arktis när isen smälter

Uppdaterad
Publicerad

Ryssland, USA och Kina och andra länder rustar i Arktis eftersom isarna smälter. De vill säkra tillgången till olja, gas, mineraler, farleder och opererar därför där i allt större utsträckning med militära resurser. Spänningarna ökar i det ogästvänliga Arktis på grund av varmare klimat.
– Vi ser en ökning i militär närvaro speciellt på den ryska sidan, säger Ekaterina Klimenko på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.

Rysslands strategiska ubåtar med kärnvapen kan nå mål långt bort. De använder delvis den arktiska isen som skydd för ubåtarnas väg in i Atlanten.

Ryssland satsar stora resurser på att modernisera norra marinen som är baserad på Kolahalvön – landets största marin. 

– Det vi ser nu är resultatet av de strategiska besluten som togs tidigt på 2000-talet. De implementeras nu. Det kommer att fortsätta till 2020, säger Ekaterina Klimenko som är Rysslandsexpert på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Det är nya flygfält, radarstationer, ubåtar, atomisbrytare och andra fartyg som baseras i Arktis.

– Vi ser en ökning i militär närvaro speciellt på den ryska sidan. Det började när Putin blev president andra omgången.

Hon säger att den ryska rustningen är kopplad till klimatet och issmältningen.

– Klimatförändringarna påverkar de ekonomiska möjligheterna att utveckla olja och gas. Som en konsekvens av det utvecklar Ryssland sin militära närvaro för att säkerställa sina strategiska intressen i området.

Ryska militärbasen Arktis treklöver. Foto: Ryska försvarsdepartementet

Arktis treklöver

Ryssland har byggt flera nya militärbaser i Arktis de senaste åren. 

En av dem kallas ”Arktis treklöver” och är symboliskt målad i de ryska färgerna och ligger på den ryska ön Alexandras land i Frans Josefarkipelagen.

Här ska soldaterna kunna vistas och vara självförsörjande under långa perioder i extrem kyla.

– De kallas baser. Ansvaret delas mellan civila myndigheter, gränskontrollen som lyder under säkerhetstjänsten FSB samt militären, säger Ekaterina Klimenko.

USA:s ubåtar USS Connecticut och USS Hartford har intagit ytläge genom isen i Arktis den 9 mars 2018. Foto: USA:s marin/Michael Lee

Katt-och råtta-leken

USA rustar också när isarna smälter och har nyligen beslutat att återupprätta den Andra flottan som har ansvar för Nordatlanten och delar av Arktis. 

Även försvarsalliansen Nato har beslutat under året att återupprätta ett Atlantkommando med ansvar för delar av Arktis.

Och USA har ökat sina operationer med ubåtar under isen i Arktis. I mars övade USA och Storbritannien med sina attackubåtar vid Nordpolen och upprättade flytande underhållsbaser där. 

– För USA handlar det om att försöka hålla reda på de ryska strategiska ubåtarna för att följa och se vad de har för aktiviteter. I värsta fall handlar det om att slå ut dem innan de hinner avfyra sina robotar, säger forskningsledare Niklas Granholm på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

På grund av växthuseffekten, högre temperatur och isar som smälter blir det ogästvänliga Arktis mer tillgängligt. Det leder till mer mänsklig aktivitet samt ökar militär och civil närvaro,

– Det är ökade motsättningar mellan gamla och nya stormakter, fortsätter Niklas Granholm. 

Den amerikanska attackubåten USS Hartford i Arktis den 15 mars 2016. Foto: USA:s marin/Adam Bell

Nordostpassagen mer tillgänglig

Nyligen meddelade det ryska försvarsdepartementet att man kommer att förstärka kontrollen av den strategiskt viktiga sjöfartskorridoren Nordostpassagen – mellan Asien och Europa.

Rutten till Europa via Nordostpassagen är cirka två veckor snabbare än rutten genom Suezkanalen.

Från 2019 behöver alla militära fartyg som ska passera tillstånd av ryska myndigheter, uppgav flera ryska medier, bland annat Moscow Times.

– Det är sannolikt en lag som ska antas i parlamentet. Förra året var det de civila fartygen och nu är det de militära fartygen, som jag uppfattar det, säger Ekaterina Klimenko.

Nordostpassagen och is den 5 september 2018 med historisk jämförelse. Källa Bremens universitet. Tyskland. Foto: SVT Design

Ryssland satsar också stora summor på att modernisera sin flotta av kraftfulla och kärnkraftsdrivna isbrytare som kan skapa farleder i polarisen. USA saknar däremot moderna kraftfulla isbrytare i Arktis, men har sagt att de ska skaffa sådana.

Ryssland väntas under 2019 inviga världens första flytande kärnkraftsverk, Akademik Lomonosov. Det byggdes i Sankt Petersburg, men har bogserats till Murmansk på Kolahalvön och väntas bogseras vidare genom Nordostpassagen under 2019 och baseras i Ryssland och Asiens nordligaste stad Pevek.

– Sammantaget innebär det en ny militärstrategisk roll för Arktis som ett resultat av fysiska klimatförändringarna och det allt sämre geostrategiska klimatet, säger Niklas Granholm på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har studerat Arktis ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv i många år.

Det flytande ryska kärnkraftverket Akademik Lomonosov när det bogseras från hamnen i Sankt Petersburg i April 2018. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

Påverkar Sverige

Han säger att den ökade militariseringen i Arktis påverkar säkerheten i Sverige. 

– För Sverige handlar det om att saker håller på att förändras i Nordkalotten och i vårt norra närområde. Om man har ett Ryssland som vill ha en bättre bild och kontroll så måste vi förhålla oss till det.

– Den här utvecklingen innebär att Arktis och Nordatlanten hänger ihop militärstrategiskt. Det innebär en utmaning mot de skandinaviska länderna.

HÄR finns historiska och aktuella data från Bremens universitet om isens utbredning i Arktis.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

En amerikansk besättningsman ombord på attackubåten USS Hartford som intagit ytläge genom isen Arktis i mars 2018.
En amerikansk besättningsman ombord på attackubåten USS Hartford som intagit ytläge genom isen Arktis i mars 2018. Foto: USA:s marin/Michael Lee
Rutten från Asien till Europa är två veckor kortare genom Nordostpassagen än den nuvarande rutten genom Suez-kanalen.
Rutten från Asien till Europa är två veckor kortare genom Nordostpassagen än den nuvarande rutten genom Suez-kanalen. Foto: SVT Design
Den amerikanska ubåten USS Hartford (SSN-768) i ytläge vid isbasen Camp Sargo under isövningen ICEX 2016.
Den amerikanska ubåten USS Hartford (SSN-768) i ytläge vid isbasen Camp Sargo under isövningen ICEX 2016. Foto: USA:s marin/Tyler Thompson
USA:s attackubåt USS Hartford SSN 768 har intagit ytläge i Arktis den 9 mars 2018.
USA:s attackubåt USS Hartford SSN 768 har intagit ytläge i Arktis den 9 mars 2018. Foto: USA:s marin/Michael Lee
Ryska militärbasen Arktis treklöver.
Ryska militärbasen Arktis treklöver. Foto: Ryska försvarsdepartementet
USA:s ubåtar USS Connecticut och USS Hartford har intagit ytläge genom isen i Arktis den 9 mars 2018.
USA:s ubåtar USS Connecticut och USS Hartford har intagit ytläge genom isen i Arktis den 9 mars 2018. Foto: USA:s marin/Michael Lee
Den amerikanska attackubåten USS Hartford i Arktis den 15 mars 2016.
Den amerikanska attackubåten USS Hartford i Arktis den 15 mars 2016. Foto: USA:s marin/Adam Bell
Det flytande ryska kärnkraftverket Akademik Lomonosov när det bogserad från hamnen i Sannkt Petersburg i April 2018.
Det flytande ryska kärnkraftverket Akademik Lomonosov när det bogseras från hamnen i Sankt Petersburg i April 2018. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky