I den mexikanska delstaten Sinaloa är det knarkpengar som finansierar undervisningen under pandemin. Foto: Sara Murillo Cortes/SVT

Kartellfamiljer finansierar mexikanska skolor

Publicerad

Över 133 000 mexikaner har hittills bekräftats döda i covid-19. Det är den fjärde högsta siffran i världen. Samtidigt försöker den organiserade brottsligheten utnyttja coronakrisen till att stärka sitt grepp över människors liv.

Mexikos ekonomi krympte med nio procent under 2020 vilket är den djupaste recessionen i landet sedan 1932. Miljontals mexikaner har sjunkit ner i fattigdom och regeringens stödpaket kritiseras för att vara bristfälliga.

De mexikanska kartellerna har utnyttjat situationen och iscensatt sina egna sociala insatser där de delat ut mat och förnödenheter i fattiga områden. Nu senast i samband med julhelgen. Och när fattigdom och arbetslöshet breder ut sig blir det även lättare för den organiserade brottsligheten att rekrytera nya medlemmar.

SVT har besökt en skola i delstaten Sinaloa där knarkpengar finansierar undervisningen under pandemin. Och att pengarna kommer från just brottslingar är inget det hymlas om.

– De kommer ju från knarkhandeln, säger läraren Esmeralda Quiñonez.

Coronaanpassad smuggling

När covid-19 slog till var det många som trodde att det skulle göra livet svårt för den organiserade brottsligheten. De mexikanska knarkkartellerna som dominerar den globala droghandeln är beroende av öppna gränser och flöden av människor och varor för att kunna framställa, smuggla och sälja sina produkter.

Men även om kartellerna till en början fick problem har de än en gång visat sig vara mycket skickliga på att anpassa sig till en föränderlig omvärld. FN bekräftar i sina senaste globala drograpport att pandemins effekter på knarkhandeln blev mindre än beräknat. Kartellerna är löst organiserade nätverk som snabbt kan förändra sitt arbetssätt om så krävs.

De mexikanska kartellerna, som vanligtvis smugglar illegala droger till världens största marknad i USA via gränsövergångar, har ökat sin användning av tunnlar under gränsen och rutter till havs.

Drönare med knark

Myndigheter i USA rapporterar också att det har blivit vanligare att drönare används för att transportera droger. Och de mexikanska kartellerna har även stärkt sin närvaro i Europa och USA för att kunna framställa drogerna på plats.

I Mexiko har våldsspiralen fortsatt trots att befolkningens rörelsefrihet begränsats under pandemin. Även om statistiken för 2020 inte är helt klar så står det klart att året blev ett av de våldsammaste i landets moderna historia med i genomsnitt nästan 100 mord per dygn.

Se mer i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.