Den svenska regeringen har under året arbetat med att formulera en nationell Kinastrategi, utöver den som EU redan har. UD har konsulterat experter och forskare för att formulera riktlinjer och råd till olika aktörer som ska samarbeta med stormakten Kina.

Att UD ser en lång rad problem och utmaningar med Kina framgår av den strategi som regeringen nu har klubbat och lämnat till riksdagen.

Svenska säkerhetsintressen

I strategin slår regeringen fast att svenska säkerhetsintressen är prioriterade. Man uttrycker även att det behövs mer kunskap om vilka säkerhetsintressen Kina har i bland annat Europa. Ett kunskapscenter om Kina ska inrättas.

”Kinas framväxt utgör en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall. Kina har i dag en global närvaro och ett växande inflytande. Regeringen vill höja kunskaperna i Sverige och verka för mer samverkan och informationsdelning om Kina”, skriver utrikesminister Ann Linde i en kommentar till SVT Nyheter.

Frostiga relationer

Relationerna mellan Sverige och Kina är frostiga, inte minst på grund av fängslandet av den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai. ”Kina har vägrat att hörsamma svenska krav på hans frigivning”, skriver regeringen, som ”konsekvent och tydligt kommer att ta upp frågan” med Kina. Man ska även fortsätta att delta aktivt i den dialog som EU för med landet.

I strategin lyfts bland annat Kinas betydelse för svensk ekonomi fram. Landet är Sveriges främsta handelspartner i Asien och åttonde största totalt sett. En utredning har tillsatts för att kunna granska utländska investeringar som kan hota landets säkerhet.

Militära syften

Regeringen påpekar att den kinesiska staten placerar ut personer på universiteten för militära ändamål, och att en tydlig gränsdragning mellan militärt och civilt syfte inte går att göra.

Kina försöker även på olika sätt försöker skaffa sig underrättelseinformation om teknisk utveckling i olika branscher i Sverige och i det svenska försvaret.