Många drar en suck av lättnad när Finland tar över ordförandeklubban den 1 juli. Rumäniens korruptionsanklagade regering, som haft EU-ordförandeskapet under våren, lyckades inte direkt förbättra samarbetet inom EU.

Finlands nya statsminister Antii Rinnes (S) får en rivstart med att både leda Finland och EU. Han regerar ihop med De gröna som gick starkt framåt i finska valet. De har fått med sig åtta riksdagspartier på beslutet att Finland ska vara klimatneutralt till 2035 – ett tuffare åtagande än Sveriges.

Finska riksdagen har också bestämt att klimatkrisen ska vara en av tre prioriterade frågorna för Finlands EU-ordförandeskap.

Det är med gott självförtroende och höga ambitioner som finländarna nu tar sig an EU:s klimatpolitik. Den våg av valframgångar som gröna partier i EU har just nu kommer också göra avtryck i Bryssel.

Polen kräver bidrag

Men räkna med bråk när den finska gröna politiken krockar med länder som Polen, Tjeckien, Estland och Ungern som ser skärpta klimatkrav som ett direkt hot mot jobben inom bland annat kolgruvorna. Polen kräver till och med omfattande extrabidrag från EU för att gå med på ett klimatneutralt EU 2050. Kravet framfördes nyligen av premiärministern Mateusz Morawiecki. 

Innan årets slut ska Europeiska rådet, det vill säga EU:s stats- och regeringschefer, enas om en klimatstrategi. Den ska i sin tur vara vägledande för FN:s klimatförhandlingar i Chile i december. Finlands ambition är att EU inte ska tappa sitt globala ledarskap på klimatområdet och hoppas kunna övertyga alla länder om att skärpa sina klimatlöften inför toppmötet. Finland har en viktig roll i att leda de komplicerade förhandlingarna i en tid då EU:s enighet inom klimatområdet håller på att vittra sönder.

Toppmötet innan midsommar fick mest uppmärksamhet för att man misslyckades med att enas om en ny ordförande i EU-kommissionen efter Jean-Claude Juncker – men EU:s ledare lyckades inte heller enas om förslaget att EU ska vara klimatneutralt till år 2050. 22 av 28 länder står bakom EU-kommissionens förslag, men det krävs enighet för att kunna fatta beslutet. Tjeckien, Estland, Ungern och Polen röstade nej.

Finland hoppas nu i höst hinna driva igenom beslutet.

”Starkt gemensamt klimatmål”

Den finländska klimatministern Krista Mikkonen vill förmå EU:s miljöministrar att skärpa EU:s mål och enas om att minska unionens koldioxidutsläpp med 55 procent till 2030. I dag är målet att minska med 40 procent till 2030.

Många länder är dock emot 55-procentsmålet, och Krista Mikkonen kommer behöva kompromissa. Hon kan tvingas acceptera ett något svagare klimatmål som alla kan sluta upp bakom. ”Vi ska låta de andra progressiva ländernas röst höras för att få dem att driva på. Också folkrörelsernas och tjänstemännens jobb i bakgrunden spelar stor roll”, har hon sagt i finska medier. Samtidigt säger hon sig vara övertygad om att Finland kommer kunna ena EU:s medlemsländer bakom ett ”starkt, gemensamt klimatmål”. 

Den 10 juli har hon bjudit in alla klimat- och miljöministrar i EU till ett informellt toppmöte i Finland.

Nya förhandlingar om brexit

Finland står dock inför flera utmaningar i höst. Det har nyligen hållits val till EU-parlamentet och nu ska en rad nyckelposter inom EU:s institutioner besättas. Ingen vet heller hur den nya maktkonstellationen kommer att se ut i parlamentet. De traditionellt starka mittenblocken med socialdemokrater och center-högergruppen EPP förlorade många mandat och kan inte längre forma en majoritet. I stället ökade högernationalisterna sina platser.

Dessutom ska EU:s långtidsbudget förhandlas – den sjuåriga budgeten skulle ha varit färdigförhandlad före valet, men måste bli klar i höst. Den innehåller eldfängda anslagsområden som jordbruksstödet och pengar till EU:s myndighet för yttre gränsskydd, Frontex. Därtill väntar en ny vända förhandlingar med Storbritannien om brexit, med en ny premiärminister som med största säkerhet heter Boris Johnson.

En bedrift

Det vore en bedrift om Finland klarar att hålla fast vid sin klimatagenda under en höst då det mesta inom EU är ett politiskt gungfly. De är erfarna och erkänt duktiga förhandlare – det är tredje gången Finland är ordförande för EU. Redan i september hålls ett globalt informellt klimattoppmöte i New York, och det skulle sända en kraftfull signal om EU redan då kan berätta för världen att man bestämt sig för satsa på klimatneutralitet till 2050.

Det återstår att se hur finländarna tänker sätta press på Polen och de andra skeptiska länderna som ännu inte är med på tåget.