Efter att president Paul Biya i oktober omvaldes för ytterligare en period har våldet tilltagit i Kamerun. Biya har suttit vid makten i 36 år, och under hela den tiden har den engelsktalande delen känt sig försummad. Vägar, skolor och annan infrastruktur har lämnats åt sitt öde och är inte alls i lika bra skick som i resten av landet.

Konflikten började när militären brutalt slog ner fredliga protester ordnade av lärare och jurister för rätten att få använda engelska. Årtionden av missnöjde utmynnade i ett väpnat uppror för självständighet.

Rebelledare inför rätta

Presidenten har visat föga intresse för att göra något åt konflikten som nu pågått i ett par år, och istället för dialog verkar han föredra att lösa krisen militärt.

Efter valet har militären trappat upp sina insatser mot rebellerna, och de har i sin tur tagit till metoder som kidnappning för att väcka internationell uppmärksamhet.

Nästa vecka ställs tio rebelledare inför rätta i Kameruns huvudstad Yaounde, och kan i värsta fall få dödsstraff.

Videor visar brända kroppar

Kameruns armé har beskyllts för övervåld mot civila i samband med konflikten, och i sociala medier finns massvis av videosnuttar som sägs vara från den engelsktalande delen av Kamerun. Brända kroppar som skyfflas ner i massgravar. Kvinnor och barn som skottskadats i ansikte, armar och ben. Brinnande byar, skjutande militär och panikartat springande.

I ett försök att stoppa informationsgången ut från den engelsktalande regionen stängde regimen av internet där i hela tre månader ifjol. Samtidigt är det svårt att verifiera att filmsnuttarna på nätet är därifrån de påstås vara.  Men nätverket Bellingcat har visat hur man kan verifiera på vilka platser filmer är inspelade.

Samtidigt som flyktingsituationen i landet blir allt svårare är FN:s och de internationella organisationernas närvaro i landet ännu liten. En orsak är att de har svårt att komma överens om i vilken utsträckning regeringen kan vara involverad i hjälparbetet.