Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Nu meddelas domarna mot de som anklagats för medhjälp till attentaten mot satirtidskriften Charlie-Hebdo. Hör SVT:s Christian Catomeris förklara hur terrordåden förändrat Frankrike. Foto: Christopher Gimling Shaftoe, SVT/Ian Langsdon, TT.

Analys: Krav på krigslagar efter attentaten

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Attacken i Nice är den tredje på kort tid.  I september skadades två personer utanför satirtidskriften Charlie Hebdos tidigare lokaler av en knivbeväpnad gärningsman. Mordet på läraren Samuel Paty för två veckor sedan väckte bestörtning. De brutala morden vid Notre-Damebasilikan i Nice därtill har bidragit till att stämningen i Frankrike är mycket laddad just nu.

Christian Catomeris

Utrikesreporter

Nices borgmästare, högerpolitikern Christian Estrosi krävde liksom Rassemblement Nationals ledare Marine Le Pen införandet av krigslagar för att för gott ”utrota islamofascismen”.

Tongångarna påminner om dem som förekom i den förre socialistiske presidenten Francois Hollandes tal inför den blixtinkallade extrakongress för landets folkvalda som hölls i Versailles strax efter dåden mot besökare på Bataclanteatern och vid caféer i Paris 2015, som krävde 130 döda.

Nous sommes en guerre! Vi befinner oss i krig! Vi kommer utrota terrorismen! utropade presidenten då.

Efter de senaste attentaten utförda av gärningsmän som tycks ha varit okända för säkerhetstjänsterna ökar trycket från allmänheten på politikerna. Dagen efter Niceattentatet varnade inrikesminister Gérald Darmanin för att fler attacker kommer att ske i Frankrike.

– Vi ligger i krig med en fiende som verkar inom och utanför landet, sa Darmanin.

Utvidgade säkerhetsåtgärder

Mordet på läraren Samuel Paty följdes av löften om utvidgade säkerhetsåtgärder i de franska skolorna. Dessutom upplöstes två muslimska organisationer och en Parismoské stängdes efter anklagelser om att de underblåst ett drev mot den mördade läraren på sociala medier.

President Macron utlovade en lag mot ”separatism” riktad inte minst mot företrädare och sympatisörer till islamism, den rörelse som vill ge islam inflytande över politiken. Lagförslaget väntas ge utvidgade möjligheter att ingripa mot enskilda eller mot organisationer som förespråkar samhällslösningar som sätter sig över republikens lagar och grundvärderingar.

Efter Parisattentaten 2015 infördes undantagslagar. Misstänkta IS-sympatisörer sattes i husarrest, beväpnad militär patrullerade på offentliga platser och säkerhetspolisen rekryterade stort. Vad kraven på krigslagar idag skulle innebära konkret i förhållande till tidigare åtgärder är oklart.

Infekterat läge

Inrikespolitiskt är läget infekterat. Vänstern, vars ledare Jean-Luc Mélenchon fick nästan lika många röster som Emmanuel Macron och Marine Le Pen i det förra presidentvalets första omgång, anklagas för att ha underblåst islamismen i Frankrike, när de motsatt sig förslag att förbjuda slöja på offentliga platser, eller höjt sina röster mot förslag om att förbjuda halalavdelningar i matbutiker.

Utrikespolitiskt har presidentens stöd för Charlie Hebdos rätt att karikera och bedriva satir lett till hätska tongångar i länder där islam är statsreligion. Krav på bojkott av franska varor har förekommit liksom attacker mot franska representationer utomlands.

Till detta ska läggas en akut försämrad situation när det gäller covid-19 i Frankrike som stränga karantänsbestämmelser över hela landet. Det är lätt att förstå att landets politiska ledning och befolkning genomlever en mycket svår period.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.