Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Krim: Nu beror allt på Putin

Publicerad

Samtalen mellan Rysslands och USA:s utrikesministrar slutade utan resultat. Nu beror allt på vad president Putin beslutar om Krims framtid efter valresultatet på Krim på söndagen, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Det verkade på utrikesminister John Kerry som om det under alla omständigheter skulle bli någon form av sanktioner (straffåtgärder) mot Ryssland från EU och USA på måndagen – som en markering därför att det hållits en folkomröstning om Krims framtid som västländerna betraktar som olaglig, eftersom den strider mot Ukrainas grundlag och mot internationell rätt.

Men frågan är om alla EU-stater ser det så. En del är ovilliga att vidta sanktioner och kan anse att det fortfarande finns möjligheter till en uppgörelse genom fortsatta samtal. Enligt Kerry hade han och utrikesminister Sergej Lavrov kommit överens om att hålla kontakt under den kommande veckan.

Har inte bestämt sig

Enligt Lavrovs uppgifter till Kerry har president Vladimir Putin ännu inte bestämt sig för hur han ska agera om – som man väntar – det blir en majoritet i söndagens folkomröstning för att Krim ska uppgå i Ryssland. I dag tillhör halvön Ukraina men har en majoritet av rysktalande.

Putin meddelade på fredagen att han tänker respektera resultatet av folkomröstningen. Kerry menade att detta kunde tolkas på många sätt.

Det är tydligt att USA har försökt få Ryssland att acceptera en lösning som innebär att man tar större hänsyn till den ryska befolkningens önskemål på Krim. Det skulle alltså, om man ska tolka Kerry rätt, vara möjligt att Krim får en ännu större självstyrelse än vad man har nu.

Ökat självstyre istället

Kerry menar alltså att Putin skulle kunna välja att se det väntade valresultatet inte som ett tecken på ett uppgående i Ryssland utan istället på att Krim stannar kvar inom Ukraina men med ökat självstyre och ökad respekt för ryssarna på halvön.

Detta är ett sätt att lämna dörren öppen för ytterligare förhandlingar. Kerry uppehöll sig mycket vid den ryska befolkningens rättigheter i hela Ukraina. Det är tydligt att det är genom ökad självstyre även i andra delar av Ukraina som väst vill rädda situationen.

Detta skulle i så fall göra Ukraina till en mindre centralstyrd stat än nu, med ökade rättigheter för minoriteterna. I dag är 18 procent av Ukrainas befolkning ryssar och en knappt tredjedel av befolkningen talar ryska.

Frågan är nu hur EU och USA nu ska agera på måndagen. Då ska utrikesministrarna i EU träffas och besluta om det ska bli ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Straff mot Putins närmaste

Nu handlar det om inreseförbud och frysning av ekonomiska tillgångar för en rad högt uppsatta ryssar, troligen nära medarbetare till Putin och cheferna för energijättarna Gazprom och Rosneft.

Det kan till och med – på ett EU-toppmöte senare i veckan – bli tal om ytterligare sanktioner som inskränker handeln och finansiella tjänster. Väst menar att dessa straffåtgärder allvarligt skulle skada den ryska ekonomin.

Mycket kommer nog att avgöras först när president Putin har sagt sitt om Krims framtid.

Svårtolkat besked

Lavrov lämnade ett viktigt besked som dock är svårtolkat: Att Ryssland inte tänker invadera sydöstra Ukraina. Det strider nämligen mot vad ryska utrikesministeriet sade tidigare på fredagen då man förbehöll sig rätten att ingripa för att skydda ryssar i Ukraina.

Orsaken till uttalandet var de sammandrabbningar mellan ryssar och ukrainare som ägt rum i staden Donetsk. Ryssland anser att denna oro är ett bevis på att den sittande ukrainska regeringen – som Ryssland anser vara olaglig – inte kan skydda den ryska befolkningen.

Nu blir nästa steg i detta drama vad som händer på söndag när cirka 1,5 miljoner väljare ska ta ställning till frågan om Krim ska höra till Ryssland.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet