Europools enhet för it-brott, Europeiska it-brottscentrumet (EC3), har efter två års omfattande arbete tillsammans med italiensk polis fått ett avslut på den operation som gått under namnet Babylon.
Vid ett tillslag mot en adress i Kampanien, i södra Italien, beslagtogs den datorutrustning som använts för att driva nätverket via darknet – ett nätverk som inte är åtkomligt för allmänheten. I samband med tillslaget har polisen också funnit 14.000 bitcoin-plånböcker – en sorts ”identiteter” som behövs för att kunna handla med den virtuella valutan bitcoin. En fysisk person kan mycket väl ha flera plånböcker, men det finns fog för att nätverket innefattar många tusen användare.
I förundersökningen figurerar tusentals fotografier på barn som utsätts för övergrepp – bilder som köpts och sålts mellan användarna. Men barnporren har bara varit en del i vad som kan liknas vid ett nav för allehanda kriminell verksamhet.
Dagens it-brottslighet mångfacetterad
Anders Ahlqvist, som utreder it-brottslighet vid polisens nationella operativa avdelning, känner igen strukturen från liknade fall.
– Internetrelaterad brottslighet i dag är en diversehandel, man begår de brott som man tjänar pengar på. Man bedömer vinst och risk och så gör man prognoser utifrån det.
Under de senaste 25 åren har aktörerna inom it-brottslighet alltså gått från att vara områdesspecialister till mångsysslare. Anders Ahlqvist menar att internet erbjudit en plattform som möjliggör ett bredare kontaktnät.
– Man har nu en helt annan marknad för att möta människor med rätt kompetens. Det kan till exempel handla om en person som är bra på att skriva kod. Den människan kan sitta i ett annat land och leverera tjänsten utan att aldrig ens träffa beställaren. Den här typen av brottslighet är inte geografiskt bunden.
Svårt att bedriva spaning
EC3 är mycket förtegna med detaljer kring fallet eftersom förundersökningen fortfarande pågår. Man bekräftar dock för SVT att svensk polis inte är inblandade på det här stadiet, men vill inte besvara frågor om det polisarbete som lett fram till gripandet. Men att det tagit polisen två år av förarbete innan ett tillslag kunnat göras menar Anders Ahlqvist visar på svårigheten i att polisärt närma sig brottslighet som opererar via darknet.
– Normalt när du använder internet så lämnar du spår i form av ip-adresser, men här använder man anonymiseringstjänster. En vanlig teknisk bevisinhämtning, så som vid vanligt polisarbete, fungerar därför inte.
Kräver infiltration
En väg att gå kan vara att infiltrera verksamheten. Så som den amerikanska polisen gjort i det såkallade Silkroad-fallet där man infiltrerade och avslöjade en omfattande illegal droghandel. Men ett sådant tillvägagångssätt är svårt eftersom det kan ta mycket lång tid att bygga upp förtroende hos aktörer inom nätverket.
– Det är enormt mycket möda att komma åt gärningsmännen.