En av dem som vänder sig mot utvecklingen av en mer politiserad kyrka är Warszawaprästen Andrzej Luter. Han har varit präst i 25 år, men skriver nu mest för en katolsk tidning.

– Kyrkan ska inte stödja ett visst parti. I ordet parti finns i sig själv en delning. Kyrkan ska inte splittra, utan ena, säger han.

Svårtolkat stöd till flyktingar

Påven Franciskus har varit mycket tydlig med att det är viktigt att ta emot flyktingar. Katolska kyrkan i Polen har uppmanat församlingar i landet att göra samma sak. Men har samtidigt skrivit att huvudansvaret ligger på staten. Det har tolkats som att kyrkan pliktskyldigt har förmedlat påvens åsikter trots att man egentligen tycker att regeringens restriktiva flyktingpolitik är bra.

– Om någon som bekänner sig till kristendomen vänder sig bort från människor som behöver hjälp. Vad är då kristendom?, säger prästen Andrzej Luter.

Allians mellan altaret och tronen

Enligt Luter existerar inte frågan om att ta emot flyktingar i polska kyrkan i dag. Han säger att det beror på att den nationalkonservativa delen av kyrkan är så stark. Den delen står nära regeringspartiet Lag och rättvisa och en del präster har gett både ett öppet eller ett dolt stöd. Stödet, menar många, har lett till att frågor som står nära kyrkan har lyfts. I Polen kallar man fenomenet för en allians mellan altaret och tronen.

– Jag tycker att den polska kyrkan har en helt fel hierarki av problem. Vi talar alldeles för mycket om sex. Det liknar nästan en fixering, säger Andrzej Luter.

Katolska kyrkan har en stark position

Det spelar stor roll vad prästerna säger i Polen. Den katolska kyrkan är en grundbult i samhället. Kyrkan har under långa perioder varit en samlande kraft, mer än staten. Historiskt har den spelat en viktig roll inte minst i kampen för demokrati under kommunismen, men även under andra perioder.

– Den katolska kyrkan spelade en stor roll på 1800-talet när Polen inte fanns som stat. Polen var delat, och katolska kyrkan blev en slags ram för vad det innebär att vara polack. Det här skiljer oss från andra länder i Västeuropa där utbildning, traditioner och en känsla av solidaritet skapades av staten, säger Andrzej Friszke, historiker vid polska vetenskapsakademin.

Många positiva till kyrkans politisering

Det finns också ett stort stöd för att kyrkan ska lägga sig i politiken. Bland många väljare på högerkanten är det fullt rimligt. Att värna om nationen Polen är detsamma som att värna om traditionella värderingar som kyrkan länge kämpat för, som till exempel abortmotstånd, motståndet mot dödshjälp och värnandet om kärnfamiljen. Det finns även debattörer som inte tycker att bilden av en allians mellan makten och kyrkan stämmer. En av dem är journalisten Krzysztof Skowronski som driver en konservativt inriktad tidning och radiostation i Warszawa.

– Nej, nej, nej, katolska kyrkan är inte en politisk kraft. Det är en allmän kyrka och deras läror handlar inte om den här världen utan om himmelriket. Men de som styr vårt land hävdar att de är troende, och i Polen är vi en majoritet katoliker, så det påverkar politiken.

”Jag tror vi bidrar till splittring”

Prästen Andrzej Luter får argumentera och debattera som han vill. Det råder ingen censur inom kyrkan säger han. Det känns bra. Men han är ändå bekymrad över framtiden både för kyrkan och för Polen. Om kyrkan fortsätter att ensidigt stödja ett visst parti riskerar den att bidra till en splittring av kyrkan och i förlängningen det polska folket tror han.

– Vi ska stå över partipolitik och ägna oss mer åt kristendom än om ideologi. Frågan är om vi nu bidrar till mer splittring än enighet. Jag tror vi bidrar mer till splittring.