Burmas ledare Aung San Suu Kyi vann Nobels fredspris 1990, men har sedan dess mött omfattande kritik. Foto: TT

Nobels fredspris blir allt mer omtvistat – här är några kritiserade fredspristagare

Uppdaterad
Publicerad

Nobels fredspris blir allt mer omtvistat och politiserat. Priset ska handla om fred och mänskliga rättigheter, men skiften i världspolitiken gör att pristagaren snabbt kan omvärderas.

För Aung San Suu Kyi, som haft nära nog helgonstatus, har fallet blivit hårt.

Aung San Suu Kyi satt i husarrest i Burma i mer än 15 år på grund av militärens vägran att godkänna hennes seger i valet 1990. Hon blev en av världens mest kända politiska fångar. Hennes envishet och oräddhet gjorde stort intryck på omvärlden.

Jag såg henne ta emot fredspriset i Oslo, 21 år efter att hon utsetts till pristagare. Hon hade en aura av martyrskap och mod. Det är så en fredspristagare ska se ut, tänkte jag.

Nobels fredspris 2017

Men nu har hennes anseende skadats av hon inte förhindrat eller protesterat mot militärens förtryck och fördrivning av minoritetsfolket rohingya.

Hennes försvarare menar att hon inte kan utmana militären – då förlorar hon allt inflytande. Hon är Burmas ledare, även om presidentposten innehas av en nära medarbetare. Men det är militären som har den verkliga makten.

Suu Kyis kritiker däremot menar att hon är för distanserad från verkligheten för att bry sig om andra.

Nobelkommittén i Oslo har fått hundratusentals krav på att Aung San Suu Kyi ska fråntas fredspriset. Det går inte, menar kommittén, men de erkänner att den här typen av kritik kan misskreditera fredspriset.

En invändning mot kritiken är att hon fick priset 1991 för det hon gjorde då, och inte det hon gör idag.

Pris till presidenter

Årets diskussioner gör nog att kommittén känner större press än vanligt att välja rätt. Ser man tillbaka på historien har fredspriset påfallande ofta delats ut till presidenter, och allra oftast till amerikanska presidenter. Och – om man hårddrar det – till politiska hökar, som fört krig och sedan fått pris när de avslutat dem.

Barack Obama (2009). Fick priset när han var nytillträdd som president. Många förvånade röster höjdes mot det valet. En del menade att han inte hunnit göra något för fred eller att han representerade ett krigiskt land.

Shimon Peres, Yitzhak Rabin och Yassir Arafat (1994). De fick priset för att de skrev under Osloavtalet som skulle ge fred i Israelkonflikten. Osloavtalet gav aldrig någon fred, och alla tre kan väl ses som hökar. Kritikerna pekar också på att Shimon Peres var inblandad i Israels kärnvapenprogram. Peres ansågs vara en hök under sina tidiga år, men blev en fredsförespråkare när han blev äldre.

Henry Kissinger (1973). Amerikansk utrikesminister som fick priset för att han förhandlade fram eldupphör i Vietnamkriget. Vad som kritiseras är att USA samtidigt bombade Kambodja. Kissinger fick priset tillsammans med Nordvietnams Le Duc Tho, som dock vägrade att ta emot det.

Israels Menachem Begin och Egyptens Anwar Sadat (1978). Båda hökar som ansåg det klokast att sluta kriga och istället sluta fred med varandra.

EU (2012) De fick det för sitt arbete för fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter. Valet möttes av en hel del kritik då, men har möjligtvis omvärderats med tanke på de problem som EU haft att hantera sen dess.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobels fredspris 2017

Mer i ämnet