Det kan handla om lön, utbildning eller migration. Snart kan pristagarnas forskning vara till god hjälp att förstå hur lyckade de politiska pandemiåtgärderna var.
De betraktar hela världen som ett möjligt experiment – så kan man beskriva pristagarna David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens. Deras forskning baseras på vad som kallas naturliga experiment.
Till skillnad från medicinsk forskning är det svårt att bedriva ekonomiforskning genom kontrollerade experiment. Man kan ge ett nytt läkemedel till en slumpvis utvald grupp och sockerpiller till kontrollgruppen, men man kan inte på samma sätt som forskare bestämma vilka människor som ska omfattas av förändringar i samhället.
Det pristagarna gjort är att hitta experiment i den existerande verkligheten, genom att utnyttja verkliga förändringar som gäller en viss grupp men inte en annan, jämförbar.
Minimilöner och arbetslöshet
David Card kunde visa att höjda minimilöner inte, som skolboken sa, nödvändigtvis leder till ökad arbetslöshet. Det gjorde han genom helt enkelt att passa på när tillfället bjöds: Den amerikanska delstaten New Jersey höjde i början av 90-talet minimilönen, medan grannstaten Pennsylvania inte gjorde det.
David Card undersökte tillsammans med kollegan Alan Krueger vad som hände med sysselsättningen på snabbmatsrestaurangerna. De fann då att antalet anställda inte minskade fastän minimilönerna höjdes.
Han har också bland annat visat att ökad invandring inte tar jobb från personer som är födda i landet – däremot kan tidigare invandrade drabbas av hårdare konkurrens om jobben.
Det är förstås inte lätt att tolka sådana här experiment. I grunden handlar det om att klargöra vad som är ett orsakssamband och vad som bara är ett sammanträffande. De båda övriga pristagarna har utvecklat metoder för det som gör att naturliga experiment kunnat användas mer och tolkas mer tillförlitligt.
Experiment inom utbildning
Joshua Angrist har ägnat sig mycket åt naturliga experiment inom skolutbildning. Även han har arbetat tillsammans med Alan Kreuger, som dog 2019 och därmed inte kan få priset idag. De visade bland annat att ett års ytterligare utbildning betyder nio procents högre framtida inkomst bland ungdomar som hoppar av skolan. Det är en större ökning än den generella inkomstökning som längre utbildning ger.
Metoden de kom på var att jämföra ungdomar födda precis i början av året med dem födda i slutet. De börjar skolan samtidigt, men de som är födda i slutet av året har alltså hunnit med ett års längre utbildning när de fyller 16.
Mer aktuell än någonsin
Joshua Angrist själv tröttnade på high school i förväg, fick klart för sig att det skulle gå att sopa ihop ett nödtorftigt slutbetyg redan i junior high, och började sedan jobba i stället.
När han tröttnade på det också bestämde han sig för universitetet. (Oklart om det finns ett orsakssamband med valet forska på just denna fråga, eller om det bara är ett sammanträffande…)
Forskningsmetoden naturliga experiment är mer aktuell än någonsin nu, när hela världen i och med pandemin kan sägas ha förvandlats till ett naturligt experiment. Tack vare årets pristagare kommer man så småningom veta mer än annars om hur distansundervisning, pandemistöd och nedstängningar verkligen påverkar ekonomin, för enskilda, för företag och för samhället.