Bolivias president Evo Morales när han firar att han åter igen har valts till president. Foto: Juan Karita

Krönika: Morales maktfullkomlig eller folkets kämpe?

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Man behöver inte röra sig länge i den tunna luften på La Paz gator för att bli varse skillnaden. Bolivia är ett annat land i dag än för 14-15 år sedan. Indiankvinnorna i flätor, plommonstop och traditionella färgglada kjolar, polleras, har visserligen alltid varit en del av stadsbilden – men tidigare mest som godisförsäljare och tiggare.

Per Anders Engler

Utrikesreporter

I dag är kvinnor i pollera och plommonstop verksamma på toppositioner inom politik och näringsliv. Den nyfunna stoltheten går inte att ta miste på.

Arkitekten bakom detta paradigmskifte heter Evo Morales Ayma. 2006 blev han Bolivias förste president från ursprungsbefolkningen. Förväntningarna på honom var enorma bland de många fattiga som bar fram honom till valsegern. Landets europeiskättade elit rynkade däremot på näsan: Hur skulle en tidigare kokaodlare kunna vända utvecklingen i Latinamerikas fattigaste land? Morsning.

Bolivia var skräckexempel

Jag bodde själv i Bolivia på 1980-talet. Landet hade just tagit sina första stapplande demokratiska steg efter decennier av militärkupper och juntor. De stora privatiseringarna och den ekonomiska omdaningen slog brutalt mot de redan fattiga. Återkommande strejker lamslog samhället. Hyperinflationen som rådde i Bolivia vid den här tiden gjorde valutan i praktiken värdelös, och används som skräckexempel i litteratur om nationalekonomi.

Det var då.

Drev företrädare på flykt

Evo Morales namn blev känt för omvärlden 2003. Han var en ledande kraft i de stundtals våldsamma protester som tvingade dåvarande presidenten Gonzalo Sanchez de Lozada att hals över huvud fly landet samma år. Tre år senare skulle Morales själv väljas till president.

Jag intervjuade Evo Morales i La Paz en kort tid före valet som förde honom och hans socialistiska MAS (Movimiento al Socialismo) till makten. Det var en segerviss och självsäker kandidat jag mötte. Jag imponerades över hur snabb i tanken han verkade.

I svaren återkom han hela tiden till att två tredjedelar av bolivianerna stod utanför ekonomin; nämligen ursprungsbefolkningen. Detta skulle han ändra på, sa han. Lycka till, tänkte jag.

Har skapat och fördelat välstånd

Under de 14 år som Evo Morales hittills varit president har Bolivias ekonomi blomstrat, med latinamerikanska mått mätt. Gynnsamma prisökningar på gas och mineraler, Bolivias främsta exportvaror, har gett landet en genomsnittlig tillväxt på 4,5 procent de senaste 10 åren.

Omkringliggande länder har kastat lystna blickar på den en gång så hopplösa grannen. Och Bolivias välstånd har fördelats; fler än 1,2 miljoner bolivianer, omkring 10 procent av befolkningen, har lyfts från armod till medelklass under Morales styre.

Dessutom har landet genomgått en rejäl upputsning vad gäller infrastrukturen. Vägnätet har byggts ut och rustats upp. Bolivia har skickat ut sin första satellit i rymden. Inflationen hålls i schack. Inte undra på att Morales har återvalts två gånger om. Och nu av allt att döma en tredje.

Ifrågasätts allt mer

Men trots Evo Morales framgångar är han i dag mer ifrågasatt än någonsin tidigare. Skälen är flera. Efter att ha suttit vid makten i tre mandatperioder, eller i 14 år, anser många bolivianer att det räcker.

Morales har således beskyllts för maktfullkomlighet när han vägrat acceptera en bortre tidsgräns för presidentämbetet – trots att bolivianerna röstade för en sådan gräns 2016. Högsta domstolen, som av många ses som Morales högra hand, har slagit fast att en sådan tidsgräns skulle kränka Morales politiska rättigheter.

När tusentals bränder härjade i Amazonas i östra Bolivia i augusti beskyllde miljögrupper Morales för att ha bidragit till katastrofen genom den lag som han införde i juli som anses ha uppmuntrat markägare att bränna vegetation för att skapa betesmark. Morales vägrade dra tillbaka lagen trots de värsta bränderna i mannaminne, och skyllde dem istället på torka och hårda vindar.

Berusad av makten?

Beskyllningar om maktfullkomlighet och korruption har fått nytt liv efter presidentvalet den 20 oktober i år.

Debaclet kring hur valkommissionen oförklarligt stoppade rösträkningen, och Morales oväntade seger i första valomgången bidrar till att teckna en bild av en president som förefaller ha berusats av makten, och vägrar släppa den.

Efter en fjärde mandatperiod kommer Evo Morales att ha suttit vid makten i nära 20 år.

Men bilden av Morales har fler dimensioner. För ingen tidigare president i detta land har lyckats skapa och fördela välstånd som den tidigare kokaodlaren Evo Morales Ayma.

Presidenten har också lyckats skapa en känsla av stolthet och delaktighet hos landets tidigare bespottade ursprungsbefolkning. Antalet polleras och plommonstop inom politik och näringsliv talar sitt tydliga språk.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.