Beslutet förkastades direkt av regeringen och oppositionen i Syrien. Grannlandet Turkiet som oroar sig för att det kan bildas en större kurdisk stat i regionen har också opponerat sig.
Den nyutropade federalaregionen kallas Rojava – Norra Syrien. Den består av tre enklaver Jazira,Kobani och Afrin.
Har inte lyckats på grund av Turkiet
De kurdiska områdena iSyrien har i praktiken haft någon slags autonomi i snart två år. Kurdernakontrollerar en lång sträcka, mer än 40 mil, längs den turkisk-syriska gränseni nordost och en mindre del i väster.
Den senaste tidensstrider har gått ut på att få kontroll över hela sträckan från de västradelarna av norra Syrien till de nordöstra mot Irak. Tanken är att få ensammanhängande kurdiskt område i Syrien. Men det har inte lyckats på grund avhårda attacker från Turkiet, som vill förhindra att kurderna blir för starka.
Turkiet anklagar desyriska kurderna för att samarbeta med det turkiska PKK. Erdogansregering har återupptagit väpnade attacker mot PKK som man tidigare hade ettfredsavtal med.
Regeringen och oppositionen emot
På den irakiska sidanhar kurderna haft självstyre sedan början av 90-talet. Turkiet oroar sig föratt kurder i de tre länderna på sikt ska försöka foga ihop sina områden till enenda kurdisk stat.
De tresyrisk-kurdiska regionerna har alltså ensidigt röstat för att bilda en nyfederal enhet i Syrien. Utan godkännande från några andra delar avlandet. Den syriska regeringen menar att det strider mot författningen ochoppositionen är också emot kurdernas agerande.
Kurderna, som inte fårdelta i fredssamtalen i Geneve, anklagas för att försöka tvinga fram en delningav Syrien.
Målet i Geneve är attbilda en övergångsregering som ska arbeta fram en ny författning. Där kan manändra landets uppbyggnad om parterna så önskar.
Åtartagit kontrollen över 400 städer
Frågan omfederalism i Syrien nämns allt oftare. Då talar man oftast om den uppdelning avlandet som redan existerar i praktiken, det vill säga den decentralisering av makten somfinns i dag, inte att skapa nya delar. Staffan de Mistura som lederfredssamtalen har nämnt det som en möjlighet.
Det kanske är i ljusetav de diskussionerna man ska se det kurdiska utspelet. De vill skynda sig attbekräfta något de redan har. Andra grupper har också områden som de tagitmed vapen i hand.
Det ryska inhoppet ikonflikten har ritat om den syriska kartan. Regeringen har med rysk hjälpåtertagit kontrollen över 400 städer och byar längs med kusten.
Vill säkra sin överlevnad
Den så kallade Islamiska statenoch Jabat al-Nusra har också områden de kontrollerar. De sitter inte heller vidförhandlingsbordet.
Striderna har varithårda för att parterna i konflikten velat skaffa sig så stora territorier sommöjligt. De vill säkra sin överlevnad men också med tanke på en framtidapolitisk lösning.
Fredssamtalen i Genevekan komma att permanenta slagfältens verklighet. En framtida karta över Syrienkan ha fyra delar, regimens längs havet med de ryska baserna, kurdernas längsti norr, IS i nordost och rebellgrupper i norr och söder.