Ex-presidenten, allmänt känd som Lula, dömdes till åtta år och tio månader respektive tretton års fängelse i två olika fall som gäller korruption. Själv nekar den i breda befolkningslager populäre presidenten till alla anklagelser och hävdar att de syftat till att hindra honom från att ställa upp i fjolårets presidentval där han var favorittippad.
Beslutet om hans frisläppande togs av en domare, timmar efter det att Brasiliens högsta domstol banat väg för frisläppandet av tusentals dömda.
HD:s domare röstade med siffrorna sex mot fem för att skrota ett tre år gammalt beslut om att dömda personer som förlorat sitt första överklagande tvingas sitta frihetsberövade. Enligt domstolens nya beslut ska de i stället vara fria till dess att de uttömt sina möjligheter att överklaga.
Var favorittippad
Det innebär att flera tusen fängslade personer, inklusive en rad politiker och företagsledare som fällts i en stor korruptionsutredning, kan komma att släppas fria.
Lula ledde Brasilien 2003–2010 under en period då landet upplevde stark ekonomisk tillväxt. Hans anhängare hyllar honom för sociala reformer som bidrog till att lyfta många brasilianare ur fattigdom.
Domarna att han fortfarande är hindrad från återuppta sin politiska karriär står fortfarande fast – om inte HD kommer fram till att den nuvarande justitieministern Sergio Moro, som under sin tid som domare 2017 var med och fällde Lula, varit partisk.
Ifrågasätts av specialutredare
Sådana misstankar har väckts mot Moro efter en läcka av chattmeddelanden som kan tolkas som att han samarbetade direkt med utredare för att få Lula fälld och stoppad från att ställa upp i presidentvalet. Moro nekar till att ha varit partisk.
HD:s beslut under torsdagen ifrågasätts av de specialutredare som leder den stora korruptionsutredningen Operação lava jato (Operation biltvätt), som de senaste åren lett till mut- och korruptionsdomar mot politiker av alla schatteringar samt en rad framstående företagsledare. Domstolens beslut riskerar att försvåra arbetet mot korruption, anser utredarna.
Risken att hamna i fängelse efter att ha förlorat en första överklagan bedöms ha bidragit till att många misstänkta gått med på att, i utbyte mot lindrigare straff, dela med sig av värdefull information som fört utredningen framåt.