Forskare: Rapporteringen skiljer sig från andra konflikter

Uppdaterad
Publicerad

Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.   

– Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.

Det finns några särdrag som skiljer rapporteringen om kriget i Ukraina från andra väpnade konflikter. Det menar Karin Idevall Hagren, forskare i språkets sociala aspekter och rasism. De bilder och berättelser som når oss bjuder in till identifikation med ukrainarna – till skillnad från andra konflikter där medierna berättar om anonyma offer och hjälplösa flyktingar i grupp.     

– Ukrainare omskrivs som småbarnsmammor, studenter, morfäder. De berättar om en vardag som påminner om vår, men som drastiskt förändrades. Det skapas en närhet i reportagen, “ett gemensamt vi”, som svenskar och andra i väst kan sluta upp bakom. Detta är bra men det är svårt att inte se en dubbelstandard.  

Flyktingkrisen i Europa

Medierapporteringen påverkar    

Hur medierna uttrycker sig har betydelser för de världsbilder som förmedlas, och hur vi ser oss själva, och andra.

- Språket kan både inkludera, stärka, ena och engagera – samtidigt kan den också exkludera eller rentav diskriminera.

Internationell kritik framförs 

Samtidigt har ett flertal inslag om Ukraina, bland annat i BBC, CBS NEWS och Al Jazeera under senaste veckan kritiserats för att använda grovt generaliserande språk i sin beskrivning av människor på flykt från landet. Bland annat pratar reportrar om att de ser ”européer med blå ögon och blont hår”.

Karin Idevall Hagren menar att dessa kommentarer är väldigt explicita exempel som följer en rasistisk logik om grundläggande skillnader mellan människor. 

-  Det är tyvärr inte nytt i den här typen av situationer att man beskriver och kategoriserar människor på olika sätt. Man skapar en hierarki där man menar att vissa människor – vita, blonda, blåögda – skulle vara ”mer civiliserade” och mindre förknippade med väpnade konflikter. 

“Svenska medier gör också skillnad”   

I svensk media har Karin Idevall  Hagren inte sett något liknande, men hon menar att det är möjligt att det förekommer i sociala medier. Däremot gör svenska medier också skillnader i sin rapportering.  

– Vi som läsare bjuds in att känna annorlunda och olika starkt för olika flyktinggrupper för att media porträtterar dem olika, eller mer eller mindre nära oss som bor i Sverige.  

VIDEO: Hör Zahera Harb, journalist och rektor för Internationell Journalism i City University of London, analysera tre exempel på kritiserade uttalanden i internationella medier som hon menar tyder på fördomar, okunskap, och delvis ignorans.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Flyktingkrisen i Europa

Mer i ämnet