Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Det är inte mer konkret än det som Miss World brukar säga om fred i världen, säger den norske diplomaten Jan Egeland om normaliseringsavtalet mellan Israel och Förenade arabemiraten. Foto: SVT.

Mellanösternavtal hyllas i FN – men kan elda på kapprustning

Uppdaterad
Publicerad

Israel, Förenade Arabemiraten och Bahrain hyllade natten till onsdag sitt normaliseringsavtal under FN:s generalförsamling. En väg till bredare fred i Mellanöstern enligt dem, men experter anar nytt bränsle för regionens kapprustning – den största sedan kalla kriget.

Det var hyllningstal från både Israel och Förenade arabemiraten när de två länderna sent på tisdagskvällen svensk tid talade till FN:s generalförsamling. Båda firade normaliseringsavtalet som de nyligen slutit och framhöll att avtalet kan bidra till en lösning på den utdragna konflikten mellan israeler och palestinier.

– Vi hoppas att den här fredsöverenskommelsen kommer att ge möjligheten för palestinier och israeler att åter delta i förhandlingar för att nå fred, sade Arabemiratens utrikesminister Abdullah bin Zayed al Nahyan i sitt tal.

Desto skarpare var tonen mot den gemensamma fienden Iran.

– Både araber och israeler uppmanar gemensamt till tuffa åtgärder mot Iran, sade israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu.

– Och när araber och israeler är överens, så bör andra vara uppmärksamma.

Kan elda på kapprustning

Medan parterna beskriver avtalet som ett fredsavtal så är andra med skeptiska. Inte minst kring frågan om växande vapenköp i en region som enligt bedömare ser sin största upprustning sedan kalla kriget.

Ett av Förenade arabemiratens krav i förhandlingarna ska ha varit att få köpa in USA:s högteknologiska F-35-stridsflygplan. Saken behandlas nu av USA som sedan länge har en etablerad princip om att bevara Israels militära övertag i regionen.

Norske diplomaten Jan Egeland, nyckelperson i de samtal som ledde fram till 1993 års Osloavtal mellan israeler och palestinier, noterar vapenfrågans roll och vill inte kalla överenskommelsen för ett fredsavtal.

– Det är inte mer konkret än det som Miss World brukar säga om fred i världen, säger han i SVT:s Utrikesbyrån.

Spänt läge

Om andra länder också väljer att normalisera med Israel så kan även de vilja köpa in högtekniska vapensystem. Det samtidigt som läget gentemot Iran i många länder spänns.

– Risken finns att tröskeln för att använda militära medel blir mindre, säger Pieter Wezeman, forskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) till SVT.

– Det sammantaget gör att det finns tendenser till att man kommer att upprusta ytterligare.

I veckans avsnitt av SVT:s Utrikesbyrån gräver gästerna ned sig i normaliseringsavtalet mellan Israel och Förenade Arabemiraten samt Bahrain – se avsnittet här på SVT Play.

Normaliseringsavtalet

Visa

Normaliseringsavtalet mellan Israel å ena sidan och Förenade Arabemiraten och Bahrain å den andra meddelades den 13 augusti och undertecknades den 15 september. Det har beskrivits som ett fredsavtal, trots att de tre länderna egentligen inte legat i krig med varandra och trots att inofficiella kontakter pågått bakom kulisserna. Samtidigt beskrivs det som historiskt, eftersom något liknande avtal inte undertecknats mellan Israel och något annat arabland sedan 1994.

Internationellt har avtalet överlag välkomnats, med vissa avgörande undantag. Palestinierna anses allmänt vara avtalets förlorare och har uttryckt en känsla av att ha huggits i ryggen av två arabiska broderländer, medan fler av Israels ärkefiender i regionen har fördömt det. Inte minst Iran, som är en gemensam fiende till alla tre undertecknande länder. Ett faktum som också anses ha spelat en stor roll i att de faktiskt närmat sig varandra.

Avtalet innebär i praktiken att de två arabländerna erkänner Israel som stat och att man etablerar relativt normala relationer. Det ska öppna för samarbeten både i form av handel, turism och samarbete kring säkerhetsfrågor.

Att avtalet sluts just nu handlar enligt bedömare delvis om att Iran seglat upp som en allt större regional motståndare för alla de involverade länderna. Samtidigt så har USA spelat en avgörande roll, och president Donald Trump håller fram avtalet som en utrikespolitisk seger och en fjäder i hatten inför det stundande presidentvalet där.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer