Isabella Lövin (MP) och Robert Watson, en av forskarna som nu kräver att politikerna agerar mot artdöden. Foto: TT

Forskarna: ”Politikerna måste agera”

Publicerad

– De senaste trettio åren har artutrotningen accelererat. Nu måste politikerna agera. Det säger Robert Watson, en av forskarna bakom den internationella rapporten som presenterades på måndagen. Den svenska miljöministern Isabella Lövin (MP) håller med att om att läget är akut.

Den internationella forskningsrapporten har sammanfattat 15 000 rapporter under tre års tid. Den visar att uppemot en miljon arter hotas av utrotning.

Antalet arter av växter och djur minskar mellan 10 och 100 gånger fortare än jämfört med 1970, hävdas i studien. 40 procent av grod- och kräldjursarterna hotas, 33 procent av korallreven och över en tredjedel av alla marina däggdjur.

Klimatfrågan viktig

Det är markanvändningen, klimatförändringarna och föroreningar som är de huvudsakliga faktorer som påverkar artdöden.

Men slaget är inte förlorat, enligt den vetenskapliga expertpanelen IPBES, som gjort sammanställningen.

”Dags för handling”

– Det är dags att agera nu, både för regeringar och för aktörer i den privata sektorn, sa Robert Watson, ordförande för IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel.

Han får medhåll av Anne Larigauderie, en av dem som lett arbetet med rapporten som presenterades på en presskonferens i Paris på måndagen.

– Nu kan ingen säga att vi inte visste hur allvarligt läget är. Men naturen kan återhämta sig om vi agerar, sa hon.

Kommentarer till studien

– Fred och säkerhet hotas också av vår misshushållning med naturen, kommenterade Audrey Azonalay, från UNESCO.

Josef Settele, en av forskarna, hävdade att naturen aldrig varit så hotad i planetens historia.

Miljöminister Isabella Lövin (MP) anser att politiker behöver prioritera frågan om artutrotningen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Miljöminister Isabella Lövin (MP) ser med oro och allvar på resultaten.

– Vi ser att livsviktiga pollinerare, alltså humlor och bin, på mycket kort tid blivit mycket färre och många viktiga fiskbestånd är hotade, inte minst vår egen Östersjötorsk. Vi människor har ett enormt stort ansvar här, säger hon till SVT Nyheter.

Nya arter upptäcks ständigt och forskningen är inte heltäckande, går det att överblicka artutrotningen?

– Nej, vi vet fortfarande inte så mycket som vi skulle behöva veta, men vi vet tillräckligt för att kunna säga att läget är akut och att vi behöver prioritera den här frågan mycket högre och arbeta fort, och på bred front. Artutrotningen är ingenting vi kan stoppa med miljöbudgeten bara, ifall jordbruk, fiske och andra industrier inte anpassar sig och bidrar i det arbetet, säger miljöminister Isabella Lövin.

Den biologiska mångfalden minskar snabbare än någon gång tidigare under mänsklighetens historia, hävdas i studien som godkänts av 132 länder.

Fakta: Detta har forskarna kommit fram till

Visa

Markanvändningen står för 30 procent av påverkan på naturen.

23 procent av arterna minskar på grund av exploatering, som jakt.

Klimatförändringarna ligger på tredje plats när det gäller förändrade villkor för jordens arter.

Föroreningar är den fjärde faktorn som spelar in.

Invasiva arter tränger undan andra arter, vilket kan bero på förändrade livsmiljöer.

40 procent av grod- och kräldjuren, så kallade amfibiedjur, hotas, 33 procent av korallreven och över en tredjedel av alla marina däggdjur, enligt rapporten.

Resultatet presenteras i en rapport av IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) som är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel. IPBES bedömer tillståndet för planetens biologiska mångfald, ekosystem och dess betydelse för människors välbefinnande, samt tar fram kunskap om fungerande politiska strategier för beslutsfattare runt om i världen.

Källa: IPBES, Naturvårdsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer