Anastasia Danilova och Artiom Zavadoschi, HBTQ-aktivister i Moldavien. Foto: SVT

Moldaviens homosexuella slagträ i EU-debatt

Uppdaterad
Publicerad
På torsdag ska Ukrainagrannen Moldavien skriva på ett partnerskapsavtal med EU, ett avtal som splittrat landet. Och precis som i flera andra östeuropeiska länder har de homosexuella kommit att bli ett slagträ i debatten som uppstått.

I  Moldaviens huvudstad Chisinau genomfördes nyligen den första Pridemarschen i huvudstaden, det vill säga den första marschen som inte avbrutits av våldsamma motdemonstrationer.

– En succé, säger Anastasia Danilova, HBTQ-aktivist i Moldavien.

Vad hon syftar på är antalet deltagare, ett hundratal vilket är ”många” enligt Danilova, och att de fick hjälp av polisen som fått noggranna instruktioner av den västvänliga regeringen att hindra motdemonstranterna.

Starka band till Ryssland

I den förra Sovjetrepubliken Moldavien är rumänskan huvudspråk, men banden till Ryssland är starka och det är osäkert om det avtal regeringen nu ska skriva på med EU den 26 Juni har stöd av hela befolkningen. Liksom i andra öststater och i Ryssland har de homosexuella blivit ett slagträ i debatten om EU och Ryssland.

–  Jag uppskattar de värderingar EU för fram i Europa, men vår ortodoxa kultur accepterar inte samkönade äktenskap, säger till exempel Valeri Ianoglou, vice guvernör i den ryssvänliga moldaviska provinsen Gaugasien till SVT.

Gaugasien anordnade nyligen en egen folkomröstning emot ett EU-avtal.

Homofobiska inslag hos alla partier

Under den förra valrörelsen i Moldavien förekom homofobiska inslag hos samtliga partier, berättar Anastasia Danilova. I år är det val igen.

– Jag hoppas att de liberala och västvänliga kommer avhålla sig från sådant den här gången, men socialister och kommunister kommer säkert inte göra det, säger hon till SVT.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer