– Vi är generellt mycket skeptiska till att få en ökad beskattningsrätt på EU-nivå. Det är något som Sverige motsätter sig, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på väg in till dagens finansministermöte i Bryssel, där Monti-rapporten ska diskuteras.
– Vi tycker att man kan diskutera hur man beräknar ländernas bidrag, men att det ska vara inom ländernas skattesystem. Vi tycker att dagens system fungerar på det hela bra och vi tycker ju också att det ger incitament att hålla ner på utgiftssidan, fastslår ministern.
”Nytänkande”
Mario Monti var italiensk premiärminister 2011–2013 och dessförinnan mångårig EU-kommissionär med ansvar för bland annat konkurrens, den inre marknaden och beskattning. I den rapport som han arbetat med sedan 2014 manar han till ett rejält ”nytänkande” om EU-budgeten.
”Den borde fokusera mer på gemensamma utmaningar, som att säkra våra yttre gränser, stabilisera vår omgivning eller hantera klimatförändringar. Samtidigt kan nya resurser hjälpa oss mot ett enklare, öppnare, mer rättvist och demokratiskt system”, heter det i rapporten, som presenterades för EU-kommissionen i förra veckan.
Spara på jordbruk
Montis idéer om EU-moms, gemensam företagsskatt eller en finansiell transaktionsskatt är dock inget som Sverige gillar över huvud taget. Däremot ger Bolund tummen upp för rapporten i allmänhet som diskussionsunderlag och grund för att tänka om på utgiftssidan.
– Sveriges positioner är ju ganska väl kända. Vi tycker ju att man kan koncentrera EU:s arbete till det som är EU-gemensamt. Vi tycker till exempel att det finns för stora utgifter inom jordbrukssektorn och där skulle man kunna göra effektiviseringar och uppskärpningar, säger Bolund.
Långtidsbudget
Monti-rapporten är ett inspel inför arbetet med nästa långtidsbudget för EU, för åren 2021–2027. När då Storbritannien inte längre är EU-medlem försvinner en stor del av de totala intäkterna.
Och då får man rätta mun efter matsäcken, tycker Per Bolund.
– Vi tycker att det är rimligt om unionen blir mindre att man då också minskar budgetutgifterna. För Sveriges del är det mer naturligt att titta på utgiftssidan och där tycker vi att det finns mycket att göra, säger finansmarknadsministern i Bryssel.