Ett av de italienska brandbekämpningsplanen som hjälper till att bekämpa skogsbränderna runt Sveg. Foto: TT

Så fungerar det när Sverige begär räddningshjälp från andra länder

Uppdaterad
Publicerad

Med anledning av den extrema brandrisken och de pågående skogsbränderna har regeringen gett MSB mandat att söka stöd i brandbekämpningen utanför Norden och EU. Många frågor har ställts kring vilka länder som bidrar, och varför vissa har skickat hjälp medan andra inte. Enligt MSB är det dock inte så enkelt att man frågar varje enskilt land direkt.
– Man ställer en förfrågan via koordineringsystemet, säger Marcus Årskog.

Regeringens krismöte ledde till en rad åtgärder för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Bland annat kommer MSB få 300 miljoner kronor för att kunna ersätta kommunerna samt 25 miljoner kronor till frivilligorganisationer. Dessutom vidgar man myndighetens mandat så att fler länder kan bistå med stöd i brandbekämpningen.

Tre internationella överenskommelser

Inom ramen för Lagen om skydd mot olyckor, LSO, kan Sverige söka stöd genom tre olika internationella överenskommelser.

– I första hand ställs förfrågan till länder i Norden genom Nordred-avtalet, det är till exempel där vi har fått markstyrkan från Finland.

– Sen kan man gå via EU:s Civilskyddsmekanism, där ställs förfrågan via centret ERCC. Därifrån har vi fått stödet från bland annat Frankrike, Portugal och Turkiet – som har avtal med dem fastän de inte är med i EU, säger Marcus Årskog, talesperson för MSB:s särskilda organisation för släckningsarbetet.

Ett erbjudande från Ukraina

Det tredje alternativet, som regeringen möjliggjorde under torsdagen, är att söka stöd via Partnerskap för fred, PFF. Det är ett samarbete mellan Natoländer samt länder som inte är medlemmar. Sverige är ett av dessa länder, liksom Ryssland och 19 andra länder, skriver Nato.

– Man ställer en förfrågan via koordineringsystemet EADRCC så kan alla länder som är anslutna till PFF se vad man behöver hjälp med, säger Marcus Årskog.

Sverige har nu lagt in en sådan förfrågan och det är än så länge bara ett land som svarat.

– Vi har fått ett erbjudande via PFF och det är från Ukraina, säger Marcus Årskog.

Begärt skopande vattenflyg

– Det var ett plan man måste tanka och landa, men det är i första hand skopande vattenflyg vi begärt eftersom de är mest effektiva, säger Marcus Årskog.

Italien deltog i släckningsarbetet med sådana plan. 

– Det går väldigt snabbt och man fyller på från exempelvis en sjö. Med två plan gjorde man 190 skopningar under bara tre timmar. 

”Aldrig haft så hög beredskap”

Då brandrisken fortfarande är extremt hög, i synnerhet i de södra delarna av landet, har man nu upprättat en flygbas på Växjös flygplats. Där står nu fem tyska helikoptrar och en från Litauen, berättar Marcus Årskog.

– Vi har aldrig haft så hög beredskap som nu. Så fort vi upptäcker en ny brand kan man snabbt skicka upp helikoptrarna innan de hunnit växa till sig och bli större.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer