Ur havet, längst ned vid Englands sydligaste spets, reser sig en karg vulkanisk ö vid namn Mullion. Den är obebodd av människor och det krävs ett särskilt tillstånd för att få gå i land.

Ön har däremot ett rikt naturliv och besöks därför regelbundet av bevarandebiologer som studerar havsfåglar som lever och häckar där.

Tusentals gummiband

Vid de senaste observationerna har forskarna noterat ett underligt fenomen. Tusentals blekgula och gröna gummiband har synts ligga utspridda på marken – vilket väckt både förvåning och förundran.

Nu tror parkförvaltare vid National Trust, en organisation som bland annat arbetar för att bevara och skydda kustområden i Storbritannien, tillsammans med brittiska ornitologer att de hittat svaret på gåtan.

Banden har troligtvis misstagits för att vara mat av havs- och gråtrutar som regelbundet flyger över till jordbruksfälten på fastlandet för att söka föda. De vanligast förekommande gummibanden tros användas för att knyta ihop buntar av snittblommor.

Dessutom har forskarna hittat ett stort antal snörstumpar och bitar av fiskenät på ön.

”Offer för mänsklig aktivitet”

”Platser som Mullion borde vara en fristad för våra havsfåglar så det är oroande att se dem bli offer för mänsklig aktivitet”, säger Rachel Holder, parkförvaltare vid National trust i ett uttalande på organisationens hemsida.

Trots att de skrikiga måsfåglarna kan tyckas finnas i överflöd minskar populationerna i Storbritannien just nu. Årets häckningssäsong var en besvikelse och ett tecken på en ytterligare nedgång för måspopulationerna.

”De kämpar redan med förändringar i fiskbestånden och störningar på deras häckningsplatser – och att äta gummiband och fiskeredskap underlättar inte”, säger Rachel Holder.

Organisationen meddelar att man tagit kontakt med näringsidkare på fastlandet för att försöka hitta lösningar på problemet som gör att fåglarna inte får tag plastbitarna lika lätt. Man kommer också fortsätta genomföra städaktioner på ön för att hålla den så skräpfri som möjligt.