Foto: Yuri Kochetkov/EPA

Putin vill verka självsäker men utstrålar desperation

Publicerad
Analys ·

Ryska myndigheter hotar oppositionsledaren Alexej Navalnyj med fängelse om han inte återvänder från utlandet. Makten vill utstråla självförtroende men vill helst att han går upp i rök. Det osar önsketänkande och villrådighet.

Carl Fridh Kleberg

Utrikesreporter

Året 2020 kan klandras för mycket, men det har i varje fall bjudit på en osedvanligt o-snål jul för alla oss med särskilt intresse för överlappet mellan underkläder och utrikespolitisk skandal. I år innehåller julstrumpan ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyjs blåa kalsonger, genom vilka han i augusti blev allvarligt förgiftad.

Blåa kalsonger har till och med blivit en politisk symbol och ryska polisen kallat dem ett ”verktyg för visuell propaganda”. Det sedan demonstranter har viftat med dem vid protester mot det förmodade mordförsöket, där Navalnyj har pekat ut underrättelsetjänsten FSB som skyldig.

Målet: Hålla honom borta

Nu kommer beskedet att Ryssland inleder nya brottsutredningar mot Navalnyj. Dessutom kräver ryska fängelsemyndigheten att Navalnyj ska återvända från Tyskland där han har vårdats sedan förgiftningen. Det eftersom han enligt myndigheten bryter mot reglerna för en villkorlig fängelsedom från 2014, en dom som Navalnyj avfärdat som politisk motiverad.

Om Navalnyj inte återvänder riskerar han tid bakom lås och bom. Man hade därmed kunnat förledas att tro att den ryska makten helst vill att landets mest kände regeringskritiker återvänder hem.

Kanske menar man allvar med fängelsehotet i ett land där rättssystemet vet vad makten önskar. Men i själva verket är det snarare tvärtom – Kreml vill mer än något bara slippa honom och dessa nya hot syftar snarare till att hålla honom borta.

Föga övertygande obryddhet

Långt ifrån alla i Ryssland stöder Navalnyj men han är trots det en nagel i ögat på makten. I egenskap av politiker men kanske än mer som granskare av utbredd korruption. Och han har samlat på sig en ansenlig mängd fiender, även utanför Kremls röda murar.

Kremlvänner beskriver gärna Navalnyj som en betydelselös typ som bara utländska medier bryr sig om. Å andra sidan så kan samma personer i nästa andetag gärna framhålla att Navalnyj är ett farligt hot mot Rysslands politiska stabilitet.

På liknande sätt så viftade Vladimir Putin vid sin årliga presskonferens nyligen bort frågor om förgiftandet med att Navalnyj inte är viktig nog att mördas av regeringen. Samtidigt ville han som vanligt inte ens nämna Navalnyjs namn, som om det hade gett Navalnyj större makt. I stället beskrev Putin honom bara som ”patienten på Berlin-sjukhuset”.

Farligt chicken-race

Så vad händer nu? Till stor del handlar det förstås om vad Navalnyj gör nu, men man bör nog inte vänta sig ens en verbal uppgörelse. Putin deltar aldrig i debatt och förefaller särskilt rädd för att ge just Navalnyj utrymme.

Ryska myndigheter vill nog gärna försvåra för Navalnyj men famlar efter något som biter. Helst av allt vill man att Navalnyj går upp i rök eller accepterar exil i tysthet. Så kan det förstås bli, men det är inget han än så länge verkar vilja bjussa dem på.

I stället rör sig läget mot någon annan konfrontation. Att Navalnyjs öde har blivit en internationell och inte bara inhemsk angelägenhet kan ge honom ett visst skydd, men han har också många fiender som länge sedan gjorde sig av med silkesvantarna.

Oavsett vad som händer så står en sak klart: Kreml vill signalera självsäkerhet, men dess agerande osar desperation.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.