Personer håller upp turkiska och ottomanska flaggor framför Hagia Sofia i Istanbul, Turkiet efter dombeslutet att muséet kan bli moské. Foto: ERDEM SAHIN/EPA

ANALYS: Ett symboliskt nederlag för toleransen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Ett nederlag för toleransen menar kritiker, men glädjeyra bland religiöst konservativa i Turkiet. Starka känslor i omlopp när president Erdogan förändrar Turkiets mest kända kulturarv till en moské.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Det är en hänförande upplevelse att besöka helgedomen i Istanbuls hjärta som jag gjorde häromdagen. Under den gigantiska kupolen samsas kristen mosaik  av jungfru Maria jämsides med vackert snirkliga guldinskriptioner från verser ur Koranen.

Väggarna vittnar om byggnadens historia som kristendomens mittpunkt då den uppfördes på 500-talet. Men också om den unika samexistensen mellan Islam och Kristendom sedan Hagia Sofia blev museum 1934.

Varning från UNESCO

Att göra Hagia Sofia – eller Ayasofya som den kallas på turkiska – till ett museum uppfattades som en kompromiss med Europa av den turkiska republikens grundare Mustafa Kemal Atatürk.

Men i dag har den kompromissen blivit ogjord av president Erdogan, när han undertecknade ett historiskt dokument som formellt förändrar statusen från museum till moské.

Genast hördes muslimska böneutrop från minareterna. Människor strömmade till platsen för att fira. Många frågar när den första bönestunden kommer att äga rum. Frågan är långtifrån ny. Ända sedan 1994 har Erdogan återkommit till sin dröm om att muslimska böner en dag ska bli möjliga i Hagia Sofia. Men det har alltid uppfattats som tomt prat för att vinna gunst bland religiösa väljare. Fram till nu.

Hagia Sofia är världskulturarvlistad av Unesco. En klassificering som förbinder till respekt för alla som vill besöka byggnaden, varnade UNESCO tidigare idag.

Kan spä på motsättningar

Förändringen lär väcka kraftiga reaktioner i väst. Inte minst i Grekland och bland världens 300 miljoner ortodoxa kristna, som betraktar den historiska kyrkan som en helgedom. Den grekisk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Bartholomeus, har varnat för att Hagia Sofias förändring till en moské kan spä på motsättningar mellan muslimer och kristna.

Men omvärldens protester bekymrar knappast president Erdogan. Förmodligen skapar det bara ännu starkare uppslutning på hemmaplan, med den nationalistiska logiken att frågan inte avgörs av omvärlden utan av Turkiet. Många tror att det hela handlar om att Erdogan är i desperat behov av att förbättra sin popularitet. Den turkiska ekonomin var på fallrepet redan innan coronakrisen. Senaste månaderna har arbetslösheten stigit och internationella investerare dragit öronen åt sig.

Onekligen är Erdogan en mästare på att använda religiösa symbolfrågor till sin fördel. Nu återstår att se vad förändringen innebär i praktiken. Kommer de kristna målningarna täckas över? I andra nyligen konverterade moskéer har man löst det genom att täcka över dem tillfälligt under bönestunden. Det är ofattbart att föreställa sig hur det skulle gå till när man står och stirrar upp på jungfru Maria under den magnifika kupolen i Hagia Sofia.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.