SVT Nyheter möter barn på Cohen college prep high school i New Orleans. Foto: SVT

New Orleans starkare och bättre än innan Katrina

Uppdaterad
Publicerad

New Orleans är en starkare och bättre stad i dag än innan Katrina slog till, det hävdar stadens borgmästare Mitch Landrieu. Näringslivet blomstrar och arbetslösheten är lägre än riksgenomsnittet. I stadens nya friskolor når de fattigaste eleverna i dag bättre skolresultat och fler tar studenten. Men klassklyftorna mellan svarta och vita består och ännu finns områden som inte har byggts upp efter katastrofen.

Den här veckan hedrar New Orleans och hela USA minnet av offren från när orkanen ödelade staden för tio år sedan. Borgmästarens ord stämmer delvis.

Efter att stormen ödelagt Katrina strömmade pengar in för att bygga upp staden och många högutbildade flyttade hit. Arbetslösheten är lägre än genomsnittet i USA.

Katrina svepte bland annat bort stadens skolor. Bara 16 skolor av 128 klarade stormen, resten var förstörda. De styrande i New Orleans valde att genomföra en skolreform där man ersatte de gamla kommunala skolorna med friskolor. New Orleans lärarkår på 7.500 lärare avskedades.

Privatskolor inte vinstdrivande

I dag går 92 procent av alla elever i New Orleans i friskolor. De drivs av stiftelser och organsiationer utan vinstsyfte. Flera av lärarna återanställdes, men många unga, nyutexaminerade lärare sökte sig också till friskolorna. Vi följer en skoldag på Cohen college prepp high school.

För en svensk betraktare råder här en påfallande diciplin. Sjuåringar i förstaklass går på raka led efter fröken in i matsalen.

– De ställer höga krav och om man bryter mot reglerna får det konsekvenser. Precis som i det verkliga livet, berättar 11-årige Kye Moore.

När Kyes klass ska redovisa för konflikten i Sudan så räknar läraren ner från tio till ett – så lång tid har eleverna på sig att fokusera, och börja lyssna på kamraternas redovisning. Den som inte är med på noterna får minuspoäng som kan leda till kvarsittning.

– Tydliga regler hjälper eleverna att fokusera. Jag behöver ägna mindre tid åt att hålla ordning och tjata och kan lägga mera tid på att undervisa, förklarar läraren Brittany McCormick.

Siktar mot universitetet år 2021

Överallt möts vi av jagstärkande budskap, som ett bildgalleri på framgångsrika afroamerikaner i USA som förstås toppas av president Barack Obama och affischer med orden ”Vi kommer gå på universitet år 2021”.

”Tror du att du kommer att gå på universitet?” frågar SVT Kye Moore.

Han bor med sin mamma och mormor i Ward 9, ett av New Orleans fattigaste områden.

– Jag inte bara tror det. Jag vet det. År 2021, blir svaret.

– I min familj är det bara min mamma som pluggat vidare efter highschool. Det är orättvist. Det vill jag ändra på. Jag vill bli nåt och komma tillbaka och reda upp alla problem där jag bor, det är för mycket våld, fortsätter Kye Moore.

Goda studieresultat

Friskolorna i New Orleans kan uppvisa imponerande resultat. I dag klarar 63 procent av eleverna delstaten Louisianas uppsatta kunskapsmål – mot 37 procent i den gamla kommunala skolan. Många fler tar också studenten och går vidare till universitet.

– Skälet till att vi har goda resultat är att jag och mina kollegor har stor frihet. Om jag till exempel upptäcker att en årskurs har extra stora problem med matte, kan jag anställa en lärare. Jag behöver inte fråga någon, jag tvingas inte brottas med administration och byråkrati, berättar Rahel Wondwossen som sedan fem år tillbaka är skolans rektor.

I hela USA växer antalet friskolor snabbt, särskilt i socialt utsatta städer som New Orleans, Detroit, Philadelphia och Cleveland pågår något som närmast kan beskrivas som en flykt från kommunala skolan.

Friskolorna finansieras på samma vis med skattepengar och står under strikt pedagogisk kontroll. 95 procent av alla friskolor i USA tar inte ut vinst. I många fall är det näraliggande universitet som följer och kvalitetssäkrar skolornas pedagogiska utvecklingsarbete.

Flest barn till låginkomsttagare

I New Orleans är en majoritet av föräldrar och barn nöjda med den nya skolmodellen. Och Rahel Wondwossen tillbakavisar kritiken att friskolorna bara tar in studiemotiverade elever medan elever med särskilda behov lämnas utanför.

– 20 procent av våra elever har svårigheter som kräver extra stödinsatser, det är långt över rikssnittet. Jag har fått anställa två socialarbetare. Dom och lärarna gör ett enormt arbete med elever där vissa är traumatiserade av våld och missbruk hemmavid.

Nästan alla elever på Cohen college prep high school är barn till afroamerikanska låginkomsttagare. Som exempel nämner hon att 90 procent av alla elever kvalar in för att äta gratis frukost och lunch på skolan eftersom familjens inkomst ligger på eller under fattigdomsstrecket.

Vill bli ännu bättre

Frågan är hur de engagerade unga lärarna ska orka med arbetsbördan på sikt. Och även om resultaten har förbättrats så ligger delstaten Louisiana långt efter de flesta andra delstater när det gäller mätbara kunskaper bland eleverna.

– Vi är inte färdiga. Vi måste bli ännu bättre, säger rektor Rahel Wondwossen som avsked till oss när vi går.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.