Bland organisationerna som står bakom stämningen, som lämnades in i en federal domstol i Kalifornien på tisdagen, finns Human Rights Watch och miljöorganisationen Greenpeace.
De hänvisar bland annat till ett utslag i Högsta domstolen 1958 som handlar om medborgarnas åsikts- och organisationsfrihet; enligt HD-utslaget skyddas sådana friheter av det första tillägget (”first amendment”) till författningen. Men organisationerna anför nu att elektronisk övervakning leder till att medlemslistor och åsiktsutbyte inte kan fredas, vilket sätter författningstillägget ur spel.
Samtidigt har den hemliga domstol som kan granska de nationella säkerhetsmyndigheternas arbete – Foreign Intelligence Surveillance Court – i ett separat mål tagit upp frågan om övervakning får sekretessbeläggas.
I målet, som gäller kunddata hos internetjätten Yahoo, uppmanade domstolen i måndags regeringen, i praktiken justitiedepartementet, att se över vilka dokument som kan offentliggöras. Domstolen har begärt svar senast den 29 juli.