Analys: Numer skrattar få åt frågan om inbördeskrig

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Frågan om huruvida USA i en nära framtid skulle kunna hamna i ett inbördeskrig där vissa delstater bryter sig loss och bildar egna länder kan lätt låta absurd. Jag såg kommentatorer och tyckare skratta åt den efter valet 2020. När jag själv fick frågan från en följare på Instagram blev svaret: ”Inte en chans”. Numer är det färre som skrattar.

Fouad Youcefi

USA-korrespondent

Då, några veckor efter valet och före stormningen av Capitolium, ansåg 64 procent av republikanerna i USA att valresultatet inte gick att lita på.  

Ett år senare uppgav 71 procent av republikanerna att de tyckte Bidens valvinst var illegitim. 

Däremellan stormade tusentals människor Capitolium för att försöka stoppa Mike Pence från att fastställa valresultatet. Det skedde efter att president Donald Trump och andra allierade till honom i månader spridit påståenden om omfattande valfusk. Dagen för stormningen uppmanade presidenten demonstranterna som hade kommit till Washington D.C. att gå till Capitolium och ”slåss av bara helvete”.

Några timmar senare hade 140 poliser skadats och fyra personer dött i samband med stormningen. Ytterligare en person, polismannen Brian Sicknick, dog dagen därpå.

Skämdes över bilder som kablades ut

Många runtom i USA reagerade inledningsvis med avsky. Fredliga demonstranter några hundra meter från Capitolium berättade för mig att de skämdes över bilderna som skulle kablas ut till bland annat Sverige. Många republikaner tog avstånd från Donald Trump, som kritiserades för att inte ha agerat snabbt nog för att få stopp på stormningen. 

Men snabbt kom det delade USA fram igen.

En analys av kongressledamöters och senatorers sociala medier visade under dagarna efter stormningen att ordet ”insurrection” (uppror) användes i 73 procent av publiceringarna från demokrater, men bara i 9 procent av republikanernas poster. Senare slöt republikaner som kritiserat Trump upp bakom honom i riksrättsprocessen, där han friades.

Trumpkritiker utmanas

Alla de 17 republikaner som röstade med Demokraterna i riksrättsprocessen mot Trump har fått formella tillrättavisningar av sina partidistrikt, uppmanats att avgå, eller utmanats av Trumplojalister inför primärvalen till mellanårsvalen.

Och de som trodde att Donald Trump skulle sluta med falska påståendena om omfattande valfusk fick fel. Påhejad av debattörer, partikamrater och mediepersonligheter fortsatte han gång på gång att under 2021 elda på sina supportrar med samma retorik som fick så många att marschera mot kongressen den 6 januari.

”Den som tror att det inte fanns ett massivt valfusk i presidentvalet 2020 är antingen väldigt korkad eller väldigt korrupt!”, skrev Trump i ett uttalande i december. I oktober skrev han att ”Fake news-medierna tål inte faktumet att så många i vårt land känner till sanningen, att valet 2020 var riggat och blev stulet”.

”Bävar inför att behöva ta till vapen”

Hans supportrar har fortsatt att lyssna på lögnerna, likaså partikollegorna. Kongressledamoten Madison Hawthorne (Rep) varnade i augusti för ”blodspillan”. 

- Om vårt valsystem fortsätter att vara riggat och fortsätter vara stulet så kommer det bara leda till en enda sak och det är blodspillan, sa han på ett partievent i North Carolina. 

- Och det finns ingenting jag bävar mer inför än att behöva ta till vapen mot en annan amerikan, lade han till. 

De upprepade påståendena om omfattande valfusk har lett till ett 40-tal nya republikanska vallagar på delstatsnivå, som enligt republikaner gjort valprocessen säkrare och enligt demokrater gjort det svårare att rösta.  

Strid om lokala förtroendeuppdrag

Lögnerna om omfattande valfusk har också fått oanade konsekvenser på lokal nivå. 

Förtroendeposter av administrativt slag, som exempelvis vallokalsansvarig, väcker vanligtvis inget stort intresse, och inte sällan får den lokala valnämnden själv försöka tillsätta posten eftersom ingen kandiderar. Men den här gången har en mängd Trumpsupportrar valt att kandidera till olika typer av förtroendeuppdrag av det slaget. I åtminstone några fall har demokrater har tagit fram motkandidater. I ett valdistrikt i Pennsylvania vann en republikan kampen om posten som vallokalansvarig med 415 röster mot 268 i november. 

På årsdagen av stormningen arrangeras ljusvakor i Washington D.C, utanför häktena där ”gripna patrioter” sitter och väntar på sina rättegångar. Det får en att undra hur legitimt politiskt våld blivit i USA. En undersökning från Washington Post och University of Maryland svarar på det: 41 procent av Republikanerna svarade att våld mot statsmakten ibland kan vara motiverat.

Vad har då detta med inbördeskrig att göra? 

Samma undersökning frågade om republikanska delstater borde bryta sig loss från USA och bilda ett eller flera egna länder. 

52 procent av de republikanska väljarna tyckte det. Det handlar om uppemot 40 miljoner Trumpväljare.

Och 41 procent av demokraterna höll med. 

Det är fortfarande osannolikt med ett inbördeskrig i USA. Men det är färre som skrattar åt frågan i dag.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.