En känsla av lugn och försiktig optimism lade sig över Iran efter presidentvalet i juni. Men nu börjar bödlarna arbeta igen.
Avrättningarna sker ibland inför publik. De flesta dödsdömda har straffats för drogrelaterade brott, men med hemliga rättegångar bakom revolutionsdomstolarnas stängda dörrar är det svårt att veta.
Politiskt syfte
På tre veckor efter valet har över 80 personer avrättats, enligt människorättsorganisationen Iran Human Rights, som dokumenterar avrättningar och användningen av dödsstraff i Iran.
Dagarna före och efter valet låg avrättningsverksamheten nere, men har nu tagit ny fart.
–Den högste ledaren vill påminna iranierna om att saker inte har ändrats, säger Mahmoud Amiry-Moghaddam som är talesperson för Iran Human Rights.
–Även om de flesta som avrättas är dömda för ”vanlig” kriminalitet så används dödsstraffet som ett instrument för att sprida fruktan.
Vissa avrättningar rapporteras i tidningar eller sänds i statlig tv. Den 20 juni avrättades flera unga män som dömts för narkotikasmuggling i staden Shahr-e Kord. Flera hundra personer fanns i publiken, däribland barn.
–En man stod på backen och hissades långsamt upp med kranen. Det tog många minuter innan han dog, säger Amiry-Moghaddam som anser att myndigheterna medvetet låter döden komma långsamt.
Vill ha reform
Den nyvalde presidenten Hassan Rouhani fick stöd bland annat från dem som anser att den islamistiska regimen i Iran blivit för hårdhänt och förtryckande. Med sina uttalanden om mindre konfrontation med omvärlden och större rättigheter för kvinnor lyckades han överraskande vinna valet redan i den första omgången.
–I detta val sade folket: moral, rättvisa och återhållsamhet, sade Rouhani efter valvinsten.
Irans rättssystem innebär bland annat att landet avrättar flest dödsdömda i världen efter Kina . Officiellt rör det sig om minst 300 personer per år, men mörkertalet är stort. De offentliga avrättningarna ska tjäna som avskräckande exempel.
Rouhani har i årtionden tillhört kärnan i det revolutionära prästerskapet kring Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei. Han var också en av endast åtta presidentkandidater som godkänts av myndigheterna. Trot det är förväntningarna stora när han tar över i början av augusti efter den kontroversielle Mahmoud Ahmadinejad.
–Om det stämmer att han har fått 15-16 miljoner röster kan han sätta press på den högste ledaren om han vill. Men det är det som är frågan: vill han det eller inte? säger Amiry-Moghaddam.