Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Analys: Ödesdigert maratonmöte i Minsk

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det blir verkligen ett maraton-möte i Minsk som ska försöka lösa Ukraina-krisen. Det som sker nu kan avgöra Ukrainas öde – och Europas fortsatta förhållande till Ryssland.

Det är ett ödesdigert möte i den vitryska huvudstaden. Om det misslyckas kan vi räkna med att krisen utvidgas.

Krisen kommer bland annat att fördjupas genom att USA då kan väntas sända vapen till Ukrainas trupper för att kunna slå tillbaka mot de nu framgångsrika separatisterna i östra Ukraina.

Krimkonflikten

Det betyder att det skulle kunna bli något som liknar ett ”ställföreträdande krig” mellan USA och Ryssland i Europa, eftersom väst hävdar att Ryssland hjälper de ryska separatisterna med avancerade vapen, som den senaste tiden har förorsakat Ukrainas armé svåra förluster.

Mardröm

Det kommer också att betyda att väst utökar sina ekonomiska straffåtgärder (sanktioner) mot Ryssland vilket kan bidra till ekonomiskt kaos, något som européerna fruktar mer än USA.

Ett ställföreträdande krig mellan USA och Ryssland måste för en rad europeiska ledare – som Tysklands Angela Merkel – framstå som en mardröm.

Men frågan är alltså vad Minskmötet kan åstadkomma.

Minimikravet är en vapenvila och ett tillbakadragande av tunga vapen. Här handlar det för väst om ett tillbakadragande av de trupper som väst anser att Ryssland skickat in i östra Ukraina. Ryssland förnekar att man deltagit i en sådan aktion.

Skiljeline

Det handlar bland annat också om att hitta en skiljelinje mellan ukrainakontrollerat och separatistkontrollerat område. Väst vill att denna demarkationslinje ska dras enligt det avtal man beslutade om i Minsk i september i fjol.

Eftersom de separatistiska trupperna har erövrat mer mark den senaste tiden vill de dra demarkationslinjen så att man får behålla sina nya erövringar.

Den stora frågan är vad som ska ske med de östliga områden som nu behärskas av separatisterna:

Ska de anknytas till Ryssland?

Ska de bli självständiga områden utanför Ukraina med nära kontakt med Ryssland?

Eller ska de ingå i Ukraina men ha stor självständighet som innebär att de kan knyta nära förbindelser med Ryssland och bara formellt vara en del av Ukraina?

Den ukrainska regeringen erbjuder områdena ökat självstyre men frågan är om erbjudande tillfredsställer separatisterna – eller Vladimir Putin.

Vad vill Ryssland?

Bakom allt detta finns också frågan vad Ryssland vill. Vilket av dessa lösningar föredrar Putin?

Det finns bedömare som menar att Putin kan känna sig bränd av den västliga reaktionen – med sanktioner – på Rysslands annektering av Krim i våras. Att han alltså inte har råd med att dra på sig ännu mer ekonomiska problem.

Han skulle då snarare föredra att det sker en administrativ reform i Ukraina som innebär att Ukraina omvandlas till en federal stat, där delstaterna har stor makt gentemot den ukrainska centralregeringen i Kiev.

Hindra medlemskap

Det skulle i sin tur kunna innebära att utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk skulle kunna odla kontakter med Ryssland och samtidigt få ett inflytande på ukrainsk politik.

För Putin skulle detta ha en fördel: Luhansk och Donetsk skulle som fullvärdiga medlemmar i Ukraina kunna arbeta för att hindra Ukraina att söka medlemskap i EU och Nato.

Frågan är vilka av dessa problem som man kan tackla nu. Det kan vara så att man endast lyckas få till stånd en vapenvila. Om den skulle hålla för framtiden är det en stor sak – men frågan är om parterna i konflikten verkligen kan hålla den.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Krimkonflikten

Mer i ämnet