Med FN:s avgående ordförande Ban Ki-Moon i spetsen vecklade närvarande ministrar ut en banderoll där de upprepade sitt gemensamma beslut att förhindra en global klimatkatastrof. Det var en nästan rörande gest som vore den adresserad personligen till Donald Trump. I vilket annat sammanhang ser man världens ledare likt aktivister veckla ut banderoller?
2016 varmaste året
I talarstolarna upprepade en lång parad av miljöministrar att utmaningen med att skära ner på koldioxidutsläpp är ” oåterkallelig” och att klimatet nu blir allt varmare i en aldrig tidigare skådad takt. 2016 går till historien som det varmaste året sen mätningarna inleddes med smältande polarisar, blekta korallrev och värmeböljor till följd. Men över mötet kastade Donald Trump sin långa skugga.
Den tillträdande Trumpadministrationen har signalerat en u-sväng och ska satsa stort på olje-och kolindustrierna. Det ledarskap som USA har stått för, som bland annat resulterade i ett historiskt klimatavtal med Kina, är snart ett minne blott.
Besluten skjuts upp
Ett av de mest uppmärksammade utspelen här på toppmötet var därför när Kinas andre utrikesminister sa att Kina står fast vid Parisavtalet även om USA lämnar och kommer hålla sina löften att minska sina utsläpp, nåt Kina redan börjat med.
Den kinesiske ministern läxade upp Donald Trump för att hans uttalande att klimatförändringarna är en bluff som Kina hittat på för att skada amerikanska företags konkurrenskraft. Kina som ledande miljökämpe – det hade varit otänkbart för bara fem år sedan – och visar hur hisnande snabbt vår värld förändras just nu.
Trots klimatmötets uppvisning i politisk enighet fick förhandlingarna om Parisavtalets innehåll ajourneras till nästa år för att lösa knäckfrågorna. Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kallar mötet en besvikelse, ”en anmärkningsvärd brist på konkreta planer hur Parisavtalet ska genomföras och en oacceptabel långsam insats från många medlemsländer”.
Besluten som skjuts upp är hur ofta länderna ska skärpa sina löften om minskade utsläpp. Ska det ske vart femte år eller vart tionde år? Och enligt tankesmedjan Fores VD Mattias Goldman är man är inte ens nära att komma överens om den nya finansiella mekanismen som ska användas när länder gör utsläppsminskningar tillsammans.
Parisavtalet globalt genombrott
Ska det vara tillåtet att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som görs i andra länder? Hur ska man kunna jämföra ländernas klimatarbete samtidigt som tar hänsyn till att till exempel Sverige och Vietnam har helt olika förutsättningar att genomföra sina nationella klimatplaner?
Förhandlingarna har blivit i de närmaste oöverblickbara i sin komplicitet och har fallit sönder i två parallella spår, FNs klimatkonferens COP och det nya Parisavtalet. Till det ska läggas det marockanska ordförandeskapets slutdokument.
Parisavtalets hyllades förra året som ett globalt genombrott då nära 200 länder enades om att jordens medeltemperatur inte får öka med mer än två grader och helst hamna under det. Men det som var avtalets stora framgång, att det rekordsnabbt ratificerades av 55 länder så att det trädde i kraft fjärde november i år, flera år i förtid, kom också att bli dess bakslag. De svåraste frågorna var helt enkelt illa förberedda, ingen var beredd på att sitta ner och ha en den första förhandlingen inom Parisavtalets ram så snabbt.
Ett mardrömsscenario
För att nå det gemensamma målet om att begränsa jordens uppvärmning presenterade i Paris alla länder frivilliga utsläppsminskningar. Men de var just frivilliga och de är otillräckliga, alla löften skulle sammantaget skulle leda till en uppvärmning på nära tre grader. Det vore ett mardrömsscenario enligt klimatforskarna i FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC.
Här i Marocko var det tänkt att länderna skulle skärpa sina löften, komma överens om kontrollstationerna, hur man ska kontrollera att länderna lever upp till sina löften och skaka fram mer pengar så att låginkomstländer ska kunna genomföra sina nationella klimatplaner. Det visade sig vara övermäktigt svårt.
En tvistefråga är vilka länder som ska kunna söka pengar ur den gröna klimatfonden. Turkiet lyckades irritera både europeiska och afrikanska förhandlare rejält genom att kräva att Turkiet ska vara behörig att söka pengar. Turkiet klassas inte som fattigt land i FN sammanhang men hävdar att de fått så dålig ekonomi på grund av flyktingkrisen att de nu ska kunna söka pengar på samma villkor som de allra fattigaste länderna som till exempel Sierra Leone.
Hoppas på förnybara energikällor
Sverige och Tyskland var några av de få länderna som sköt till nya pengar och sammantaget har den gröna anpassningsfonden nästan nått upp till de 100 miljarder dollar till år 2020 som var målet. Men om USA skulle ställa in sina betalningar till FN:s klimatfonder, vilket Trump sagt att de ämnar göra, kommer i ett slag en tredjedel av pengarna att försvinna.
Optimister på plats hoppas att den ekonomiska kraften i ny grön teknik och förnyelsebara energikällor ska visa sig vara starkare än de nya fossilvänliga signalerna från Vita Huset i Washington. Många delstater i USA, däribland det folkrika Kalifornien med deras guvernör Jerry Brown i spetsen har sagt att man stöder parisavtalet och kommer fortsätta sin satsning på miljöanpassade transporter och energilösningar. 112 länder har ratificerat Parisavtalet och med det följer ett momentum där större volymer av nya gröna tekniska lösningar pressar priset.
Vad kommer Trump att göra?
Men frågan är om tanken på Vita Huset med Donald Trump isolerat som en ö i en allt gröna värld är önsketänkande. Det återstår att se vilka konsekvenser det kommer att få när världens mäktigaste ledare avskaffar alla subventioner till stöd för solceller, vindkraft och istället satsar på fracking, kol och ny oljeexploatering. Det är vore kraftfulla ekonomiska signaler från världens rikaste land. Kommer det leda till en smittoeffekt där andra länder följer efter, länder som ännu inte ratificerat Parisavtalet? Dit hör bland andra Ryssland och Saudiarabien. Däremot gick de 50 länder som är mest utsatta för klimatförändringar ”Climate Vulnerable Forum före genom att lova en kontrollstation 2018 och ha övergått till enbart förnyelsebara energikällor 2050.
Klimatminister Isabella Lövin var dock nöjd med förhandlingarna.
– Jag åker från Marrakech stärkt i min övertygelse om att Parisavtalet inte går att stoppa. Budskapet är tydligt från världsledare och näringsliv. Det är lönsamt att vara klimatsmart, den som inte hoppar på tåget står kvar som förlorare.