Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Pete Buttigieg. Arkivbild. Foto: JIM WATSON/TT

Buttigieg hoppar av som presidentkandidat

Uppdaterad
Publicerad

Primärvalet i South Carolina blev en besvikelse för Pete Buttigieg, som nu avslutar sitt försök att bli Demokraternas presidentkandidat.
Beskedet spås ge syre åt Joe Biden inför supertisdagen.

Den tidigare nästan okände före detta borgmästaren i den lilla staden South Bend i Indiana, Pete Buttigieg, gick fram med stormsteg när de första amerikanska delstaterna röstade om vem Demokraterna ska ställa mot Donald Trump i höstens presidentval.

Men i helgens primärval i South Carolina lyckades 38-åringen bara skrapa ihop 8,2 procent av rösterna och han ger nu upp sina försök att bli Demokraternas presidentkandidat.

Han kastade in handduken under en hastigt tillkallad samling i sin hemstad South Bend under söndagskvällen lokal tid.

– I kväll tar jag det svåra beslutet att avsluta med presidentvalskampanj, säger exborgmästaren.

”Det bästa för landet”

Buttigieg framhäver att han vill ena partiet och inte önskar medverka till mer splittring genom att fortsätta sin kampanj.

– Vårt mål har alltid varit att hjälpa till att ena amerikanerna för att besegra Donald Trump, säger han.

– Han tror att det här är det bästa för landet just nu, för läkningen av den här splittrade nationen och för att kunna besegra Trump, säger en av hans medarbetare till CNN.

Överraskande framgång

Den unge krigsveteranen skrev in sig i historieböckerna genom att vara den första öppet homosexuella presidentaspiranten för något av de stora partierna. Han seglade upp som en av favoriterna efter att ha vunnit knappt över Bernie Sanders i det första nomineringsmötet i Iowa.

Omvänt blev det i det följande primärvalet i New Hampshire, där Buttigieg kom tvåa, med minsta möjliga marginal efter Sanders.

Men sedan har exborgmästaren misslyckats med att fånga den breda massan av väljare. I primärvalet i Nevada i förra veckan slutade han trea, efter Bernie Sanders och Joe Biden – och i South Carolina blev det bara en fjärdeplats.

Gynnar Biden

Buttigiegs avhopp spås gynna den förre vicepresidenten Joe Biden, som var borträknad i de första primärvalen. De är båda profilerade mittenkandidater och slåss om samma väljare, men Biden har varit bättre på att attrahera svarta och minoriteter.

Även Donald Trump tror att detta hjälper Biden. Presidenten var inte sen med att kommentera Buttigiegs förväntade sorti.

”Pete Buttigieg är BORTA. Alla hans supertisdags-röster kommer att gå till sömniga Joe Biden”, skriver Trump på Twitter och fortsätter:

”Det är bra tajming. Det här är den VERKLIGA starten på att Demokraterna tar Bernie ur spel”.

Att Biden och Buttigieg har slagits om samma väljare kan ha gynnat Bernie Sanders, som leder i många av de delstater som kommer att rösta under den så kallade supertisdagen. Buttigieg har varit öppen med att han tycker att Sanders är för radikal och inte har någon chans att vinna över Trump i presidentvalet.

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna möts den 13–16 juli i Milwaukee i Wisconsin.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Antalet delegater varierar med delstaternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt oavsett storlek eftersom dess vinnare får stor uppmärksamhet.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.

Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november. I år blir det den 3 november.

(TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Demokraternas primärval

Mer i ämnet