”Förintelselagen”
Det polska parlamentets två kamrar har antagit en lag som gör det straffbart att ”beskriva den polska staten som ansvarig eller medansvarig för brott som begåtts av tyska Tredje riket”. Att använda frasen ”polska dödsläger” kan straffas med upp till tre års fängelse. Lagen gäller journalister, men historiker och konstnärer är undantagna.
Lagen kritiseras kraftfullt av Israel som anser att den kan leda till förnekande av all skuld från polackernas sida. Historiska fakta visar att det fanns tiotusentals polska medborgare som var delaktiga i att mörda eller ange judar. Det fanns också tusentals polacker som riskerade sina liv för att skydda judar mot nazisterna under kriget.
Reformer inom rättsväsendet
Sänkt pensionsålder har tvingat omkring 40 procent av domarna i Högsta domstolen i pension i förtid. Det nationella domstolsrådets femton domare tillsätts nu av parlamentet, inte främst av andra domare som tidigare.
Justitieministern är även riksåklagare och har rätt att avskeda och tillsätta domare på lokal nivå, enligt den nya lagen. Majoriteten av Konstitutionsdomstolens domare är nu tillsatta av parlamentet, där partiet Lag och rättvisa dominerar.
De nya lagarna inom domstolsväsendet har fått kritik av EU-kommissionen för att sätta rättssystemets oberoende ur spel. EU:s medlemsstater ska nu pröva om lagarna bryter mot unionens värderingar och fördrag.
Förslag till ny vallag
Det mest kontroversiella med den nya vallagen gäller den nationella valkommissionen, som ska övervaka val. De tre högsta domstolarna utsåg tidigare tre ledamöter vardera, totalt nio. Nu vill man att sju av dem ska utses av parlamentet och två av domstolarna.
De regionala valkommissionernas ledamöter ska inte längre vara domare utan jurister och ska utses av den nationella kommissionen. Lagen träder i kraft först efter nästa parlamentsval 2019.
Polisen
Enligt en ny lag har polismyndigheterna rätt att övervaka en misstänkt person under minst sex månader, utan beslut i domstol.
Medierna
Journalisters möjlighet att bevaka parlamentets arbete har begränsats. En lag om offentliga medier innebar att samtliga personer i ledningen för den offentliga public service-radion och -tv:n avsattes. De nya politiskt tillsatta cheferna sparkade kritiska journalister. Ett lagförslag vill begränsa utländskt ägande i medierna.
Miljön
Regeringen vill minska användningen av kol och satsa på att bygga kärnkraftverk. Kol utgör 79 procent av energiproduktionen i Polen och ska minskas till 50 procent år 2050. Statligt stöd för solkraft och vindkraft har minskats. En satsning på el- och gasdrivna fordon i stadstrafiken är beslutad.
Enligt Eurostat kommer 11 procent av Polens energiproduktion från förnybara källor. EU-genomsnittet för förnybar energianvändning är 17 procent och elva länder har uppnått EU:s klimatmål med 20 procent förnybar energi. Sverige leder med 54 procent förnybart, på grund av vattenkraften.
Abortfrågan
Ett medborgarinitiativ om att liberalisera aborträtten röstades ner av parlamentet, där partiet Lag och rättvisa har majoritet. Efter stora protester röstades ett annat medborgarinitiativ om skärpning av den redan stränga lagstiftningen också ner i parlamentet.
Militären
Ett hemvärn byggs upp med frivilliga militära enheter. De ”paramilitära” grupper som bildats ska enligt regeringens planer inordnas i nya regionala enheter i hela landet under försvarsministerns befäl. Formellt sett anses de vara en del av den officiella krigsmakten. Totalt handlar det i nuläget om omkring 7.000 soldater.
Skolan
Skolsystemet ändrades efter snabb behandling till den gamla ordningen från kommunisttiden. Nya läromedel ska betona patriotism och historiekunskap.
Modernisering av ekonomin
Regeringen vill satsa på mer innovation, forskning och utveckling och vill förenkla för unga entreprenörer att starta företag. Polens ekonomi går starkt framåt, lönerna stiger och det råder brist på arbetskraft. BNP-tillväxten blev 2017 4,6 procent.
Civilsamhället
Regeringen vill genom en ny myndighet öka det statliga inflytandet över intresseorganisationerna. Den civila ämbetsmannakåren har i stor utsträckning bytts ut inom statlig, regional och kommunal förvaltning.
Sociala reformer
Regeringens kraftigt höjda barnbidrag har fått stor betydelse för barnfamiljernas ekonomi.
Även äldre har fått det bättre med sänkt pensionsåldern till 65 för män och 60 för kvinnor och delvis gratis läkemedel.
Ett program för billigare och statligt subventionerade hyreslägenheter har lanserats.
Man har även höjt grundavdraget vilket ökar medborgarnas skattefria inkomster. Regeringen har fått in mer pengar till statskassan genom ökad indrivning av moms från företagen samt genom ny beskattning inom banksektorn.
Lag om öppettider på söndagar
Polen har infört en lag som begränsar öppettider för handeln på söndagar. Lagen drabbar främst utländska butikskedjor medan små privata butiker och bensinstationer är undantagna. Inskränkningarna ska ge barnen mer tid med sina föräldrar och butikspersonal fler lediga söndagar.