Warszawas borgmästare, den liberale Rafal Trzaskowski och den nuvarande president Andrzej Duda från partiet Lag och Rättvisa. Foto: Wojtek Jargilo/EPS/TT, Radek Pietruszka/EPA/TT

Analys: HBTQ-rättigheter vattendelare för presidentkandidaterna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

I dag är det presidentval i Polen. 30 miljoner väljare ska bestämma huruvida den nationalkonservative president Andrzej Duda ska sitta kvar på posten eller om Warszawas borgmästare, den liberale Rafal Trzaskowski, ska ta över. Även om presidenten inte har särskilt stor makt har valet stor betydelse för Polen – och EU:s framtid.

Elin Jönsson

Utrikesreporter

Valet skulle egentligen ha ägt rum den 10 maj. Det regerande partiet Lag och rättvisa slogs in i det sista för att det skulle bli av, trots att coronaviruset spreds allt snabbare i landet. Oppositionen uppmanade till bojkott av valet, men kritiserades av Lag och Rättvisa för att vilja skjuta på det för egen vinnings skull. Liksom i många länder slöt det polska folket upp för sina ledare under krisens inledning, och hade valet blivit av hade Duda säkerligen fått över de 50% av rösterna som krävs för att vinna i första valomgången.

Regeringen försökte med hjälp av en snabbgenomröstad ny vallag få till en poströstning, men med fyra dagar kvar tvingades Lag och Rättvisa inse att det var omöjligt hinna distribuera 30 miljoner valsedlar över hela landet och valet sköts upp.

Oppositionen har knappat in

Nu, när det är dags att välja, sker det i en kombination av poströstning och traditionell röstning. Precis som Lag och Rättvisa förutspådde har oppositionen knappat in på den sittande presidenten och allt tyder på att det kommer bli en andra valomgång den 12 juli. I de senaste opinionsmätningarna får Duda 40 procent och Trzaskowski 30 procent.

Att oppositionen tagit in beror framförallt på att det största oppositionspartiet, det högerliberala Medborgarplattformen bytt kandidat från den erfarna, men lite färglösa Malgorzata Kidawa-Blondska till Warszawas populäre borgmästare Rafal Trzaskowski.

HBTQ en het valfråga

Sedan Trzaskowski kom in i bilden har valkampanjen kommit att handla om HBTQ. Warszawas borgmästare är känd för sitt stöd för HBTQ-personers rättigheter, något som Duda framställer som radikalt och extremt i sin kampanj. I ett tal nyligen kallade han ”EU:s HBTQ-ideologi ett större hot mot Polen än vad kommunismen var en gång i tiden”. En röst på Trzaskowski skulle, enligt Duda leda polackerna in i helvetet – bokstavligen.

Trzaskowski har svarat med att anklaga Duda för att sprida hat och splittra det redan hårt polariserade polska folket. Efter att ett uppmärksammat självmord av en homosexuell ung man nyligen har Duda tvingats tona ned sin retorik. Istället har ett besök hos USA:s president Donald Trump i Vita huset fått mycket uppmärksamhet i den polska tevekanalen TVP, Public Service-kanalen som förvandlats till Lag och Rättvisas egen megafon.

Kan sakta ned kritiserade ändringar av rättsväsendet

HBTQ-personers rättigheter borde vara självklara på den politiska agendan, men den valfråga som kanske är den mest avgörande, för Polen (landets HBTQ-personer inkluderade), men också EU – är Lag och Rättvisas hårt kritiserade reformer av rättsväsendet. Regeringen har försvarat dem med att det gamla systemet var ineffektivt och korrupt, vilket till viss del stämmer.

Enligt EU (men också inhemska juridiska experter) håller Lag och Rättvisa genom reformerna på att montera ned det oberoende rättsväsendet. Om Trzaskowski vinner valet kommer han kunna använda sitt veto för att sakta ner reformerna. Vinner däremot Duda kommer Lag och Rättvisa kunna fortsätta reformerna av rättsväsendet och utvecklingen mot en autokrati.

I dag har de polska medborgarna chansen att visa vilket land de vill leva i – ett Polen som ser sig självt som en del av det europeiska projektet eller ett land som främst ser till sina egna intressen.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.